ELMER DIKTONIUS (
1896-1961 )
Ej nog pretentiös
att kalla detta dikt
Sånger
, hårda sånger -
har du ej
röst att sjunga dem
så
svär dem
(jag svär
i skönhet säger jag
med min
gamla konstnärsvana).
Ur det gryende
formlösa
framstiger
meningen.
Söker
du blomst hos mig går du vill -
jag är
blott frö.
Jag
slunga vill (Hårda
Sånger -1922)
Jag
slunga vill
med
starka skarpa
ord
i
världens kaosbrus
min
ungdoms trots
och
stöta fram
med
blixtlik lidelse
mitt
hat
och
riva hjärtat ur mitt bröst
och
kasta det till dem
som
girigt hungrar.
Men
allt:
mitt
trots min kärlek och mitt hat
jag
samla vill
och
gjuta till en sång om dig
ur
dig för dig till dig
du
liv.
Du
liv där storhetens räta linjer himlar skapar
och
småhets krumma trynen snusket snokar
där
döden slickar födsloheta sköten
och
maskar avlas uti dödmans öga
du
dikters dikt och grötigaste prosa
där
kampen trädes
träle-herrekampen
emellan
det
som
aldrig kan förenas:
Där
gott och ont i livdödsbrottning ryter
omslingrade
kullkastande
varandra
bitande
söndersargande varandra
med
tänderna uti varandras
strupar.
Rachel
Hon
Rachel 6 år
jag
Diktonius 25
hennes
händer om min hals
och
hon säger:
hur
mycket älskar ni mig ?
hur
många mil ?
O
dåre idiot kläppunge:
älska
i mil !
Men
när jag tänker efter:
hur
ofta slutar ej kärleken
bortom
husknuten -
oftsat
räcker den
2
- 5 minuter i månaden
bakom
sängkammardörrar
därför:
visst
älskar jag dig
skall
älska
många
tunga långa mil.
Hunger i London
Det
vore gott för alla
att
gå på gatan hungrande.
Att
tänka: vore jag kvinna
att
jag kunde sälja min kropp,
att
föra sitt sista till pantlånaren
anande:
det går ej det går ej.
Rännstenen
har en filosofi
klarare
än Kants och Jesuskristus´,
en
kärlek- till brödet,
ett
kategoriskt imperativ - magen.
TAGGIGA
LÅGOR (1924)