Paret Bergs sommarhus på Marholmen arkitekt Lars Sonck
I slutet av 1880-talet köpte Nils Berg fastigheten Marholmen avstyckad från Solö gård. På Marholmen lät han uppföra sin första sommarvilla, som tyvärr brann på 1930-talet. I början av det här seklet lät han uppföra den s.k. finnvillan , efter ritningar av den mycket erkände åländske arkitektekten Lars Sonck. Det är huset som är på bild här ovanför. Vid ungefär samma tid låter han bygga en lantgård på egendomen, som blir helt komplett med dåtidens modernaste teknik. Till lantgården byggs också ett elevhem, med ett tjugotal dubbelrum. Anläggningen skulle användas som lantbruksskola. Vad som fick honom att satsa kapital och energi på en sådan idé är svårt att förstå, eftersom industrialismen hade börjat sitt segertåg även i Sverige. Satsningen på Marholmen skulle med tiden visa sig vara en felspekulation, vilket troligen var ovanligt hos den mannen.
1909 var det en stor arbetarkonflikt i Sverige, en konflikt som slutade med nederlag för arbetarna. Landsorganisationen miste ungefär hälften av sina medlemmar. Man hade inte råd att betala medlemsavgifterna. Många arbetarfamiljer hade det svårt.
I Stockholm utkom på den tiden aftonavisan kvällstidningen, som makarna Berg läste och där dåtidens undersökande journalist, redaktören Gerhard Magnusson, skrev artiklar om fattigdom och nöd, artiklar som ofta slutade med en direkt vädjan om hjälp. Makarna Berg läste och påverkades. Nils Berg var en handlingens man. han föreslog Ersta diakonianstalt att upprätta ett vilohem för arbetarhustrur på Marholmen, men Ersta tackade av okänd anledning nej till erbjudandet.
Då vände sig Berg till LO, som hade en mycket ansträngd ekonomi efter den ödesdigra arbetskonflikten, och som tackade ja till förslaget. Elevhemmet på den nedlagda lantbruksskolan skulle bli ett sommarhem för trötta kvinnor ur arbetarklassen.
Så här lyder donationsbrevet: " Genom arbetslöshet, som är en följd av växlingarna inom arbetsmarknaden eller beror på striden mellan arbetsgivare och arbetare, vållas lidanden och umbäranden icke allenast för den medellöse arbetaren själv, utan även för hans hustru och barn, vilka därvid drabbas av en alldeles oförskylld nöd. Synnerligen arbetarhustrurna äro vid sådana tillfällen utsatta för svåra prövningar, som nedslå deras mod och undergräva deras hälsa, men även eljest äro arbetarklassens kvinnor ofta i trängande behov av vila, som icke står dem till buds.
För att i någon mån bidraga till avhjälpandet av berörda missförhållanden och samtidigt giva utryck för uppfattningen, att det är kapitalets förpliktelser att taga hänsyn till offren för arbetslösheten...ger vi äkta makar bort nedan nämd egendom till bergska donationen."
Den Bergska donationen bestod alltså av den större delen av Marholmshemmandet med lantgård, bostadshus och den första sommarvillan jämte ett kapital motsvarande c.a.500 000 :-, förvisso mycket pengar på den tiden. Därtill kom två år senare det s.k. semesterhemmet, som numera går under namnet jugendhuset. Donationen överlämnades i november 1913 i närvaro av LO:s ordförande Herman Lindqvist och Hjalmar Branting, vilka också var närvarande vid invigningen av vilohemmet den varma sommaren 1914. Denna donation sågs som något mycket väsentligt inom arbetarrörelsen. I en högertidning skall man giftigt ha menat, att nu kan arbetarna strejka så mycket de behagar och under tiden resa ut till Marholmen och leva sötebrödsdagar.
Några hektar med Marholmsvillan kvarstod i Bergs ägo. Vad skulle väl kunna göras med denna rest? 1922 dog hustrun hanna i en hjärntumör. De gemensamma somrarna på Marholmen var slut. Någon gång 1923 kom Berg att träffa rektorn vid Birkagårdens folkhögskola, Natanael Beskow, på en middag. De båda herrarna hade så mycket att tala om, att de glömde sina bordsdamer. Ohövligt, men bra för skolan. Efter ytterligare diskussioner beslöts att resten av Marholmen skulle testamenteras till en fond kallad Marholmens folkbildningshem. Här skulle Birkagårdens folkhögskola kunna hålla sommarkurser för kvinnliga elever, främst unga kvinnor som arbetade i industrin. Tobaksmonopolet kom att bli en stor elevleverantör till sommarkurserna."Tobaksplantorna" kallades flickorna ibland. Gamla "tobaksplantor" samlade på 60-talet in pengar för att skänka barnen på Marholmen två optimistjollar, som döptes till Nicko och Tina.
Berg lät bygga en skolbyggnad och ett elevhem i nationell tjugotalstil, ritade av Carl Alfred Danielsson-Bååk, samme arkitekt som ritat Semesterhemmet/Jugendhuset tidigare. Elsa Beskow, den bekanta konstnärinnan och sagoberätterskan, var maka till Natanael. Hon bidrog med färgsättningen på och i husen. 400 000:- avsattes till en stödfond. !926 invigdes Marholmens folkbildningshem, och den första sommarkursen startade med 21 flickor, varav 18 fabriksarbeterskor, två hembiträden och en vice värdinna.
Berg hade rätten att bo kvar i villan så länge han önskade. De första två åren kunde han resa ut till Marholmen med en sjuksköterska. Hans ohälsa hade tilltagit. Säkert gladdes han åt att nu också se så många unga människor på sin gamla ö, han som inte själv lyckades få några barn. Hur som helst så lyckades han förverkliga sina humanistiska ideal på sin egen sommarö. Den hade nu förvandlats till den "arbetarnas holme", som testamentet talade om. Nils Berg gick bort i Februari 1928, 86 år gammal. En hedersman var han i alla sina dagar. Den blomsterkrans han av tradition har på sitt porträtt varje midsommar är sannerligen välförtjänt.
Här ett utdrag ur testamentet 1924:
"...för att fullfölja min och min hustrus avsikter med Bergska donationen att göra Marholmen till en "arbetarnas holme" och för att tillmötesgå det behov av fortsatt utbildning i kunskaper och färdigheter, som - genom samhällsutvecklingen och det efter utvidgade medborgerliga rättigheter medborgarna påvilande ökade ansvaret - framträder hos såväl manliga som kvinnliga medborgare och som särskilt de industriarbetande kvinnorna torde känna trängande, ehuru de av ekonomiska skäl äro förhindrade att tillfredställa detta bildningsbehov... förordnar jag härmed som min yttersta vilja... att efter min död med nedan angivna egendom skall bildas en en fond, benämnd "Marholmens folkbildningshem", beträffande vilkens ändamål, förvaltning och revision följande bestämmelser skola gälla..."