Kort runhistorik
Gå direkt till rubriken Närkes runristingar
I hela Sverige finns ca 3500 kända runinskrifter, av dom drygt 30 i Närke. Runorna var det gamla skandinaviska alfabetet, som utvecklades ur ett sydeuropesikt alfabet så att de skulle gå lätt att rista i trä. Av den anledningen är alla streck i runorna vinkelräta eller diagonala mot träets ådring. Samma metod användes sedan även på sten. Runorna skapades troligtvis under andra århundradet e. Kr. Runalfabetet kallas futharken efter de sex första runorna (den tredje runan motsvaras av bokstaven thorn, som uttalas ungefär som engelskans th). De äldsta runorna är de fornnordiska, som användes fram till år 800. De innehåller 24 tecken. Denna runrad kallas den äldre futharken.
Äldre
futharken
Denna runrad förenklades under årens gång, och under vikingatiden använde man en runrad med 16 runor. Den finns i två varianter: normalrunor och kortkvistiga runor. De kortkvistiga är en förenkling av normalrunorna.
Yngre
futharken,
normalrunor
Yngre
futharken, kortkvistrunor
Närkes runristningar har getts nummer 1-34. I dessa ingår fem stenar som inte innehåller några runor, utan endast ornamentik. Endast fem av runristningarna utgörs av runstenar i egentlig mening (dvs fristående stenar med inristade runor). Det finns dock även ett jordfast block, Nä 15 i Åsby, som bör räknas in i denna grupp. Det finns också fem fragment av stenar, som av allt att döma utgör rester av en gång resta runstenar. Förutom ristningarna i sten, har man i Närke också hittat runinskrifter i annat material, t ex en ekplanka, en guldring och en guldbrakteat (ett halssmycke).
De närkingska ristningarnas "huvudort" är Glanshammars härad. Inom detta område har fjorton ristningar påträffats, bland dem sex av de "riktiga" runstenarna. Bara ett fåtal av Närkes runmonument finns kvar på ursprunglig plats eller i omedelbar närhet av det ställe där runstenarna restes på 1000-talet. En del andra har förts till kyrkor och där murats in eller på annat sätt infogats i kyrkan eller kyrkogårdsmuren.
Närke är överhuvudtaget fattigt på fornminnen, vilket till stor del kan förklaras med att det forntida Närke hade mycket mindre landareal än det nutida. Under 1800-talet torrlades många grunda sjöar, som nu blivit till bördiga slätter. Dessutom dröjde det ända tills man under medeltiden började med järnbrytning innan de bergstrakter som omger närkeslätten blev befolkade i någon högre grad.
Det finns två olika runstenstyper i Närke. Den ena är av götisk typ, där ristningarna helt saknar ornamental utsmyckning och inskrifterna bara är ett enkelt runband i form av ett upp och nedvänt U. Två av Närkes stenar är av denna typ. Denna stil återfinns oftast i Västergötland och Östergötland. Den andra typen består av stenar med mer eller mindre utvecklad ornamentik. Denna stil finner man oftast i Södermanland och Jämtland.
Alla Närkes runristningar utom den på guldbrakteaten består av runor från den yngre runraden (futharken) med 16 runor. De är i regel normalrunor, men kortkvistrunor finns ibland inströdda i inskriftningarna.
Senast uppdaterad 970603 av Åsa och Victoria