Vinterstierna
Tomas Cramér: Samernas vita bok vol. 30
Samerätt till land och vatten
| Försättsblad | |
| Förord | I Laponia är naturen intet unikt, detsamma finns på andra håll. Det som är unikt är samekulturen, den har till skillnad från andra ett stabilt näringsliv om den får elementärt rättsvärn. Nu är det motparternas särintressen som kortsiktigt, närsynt värnas av politikernas stat. |
| Vinterstierna | Förord till den digitala versionen. |
| Monografin om Skattefjällsmålet | En ytterst initierad skildring av samekampen inför de svenska domstolarna utkom 1997, nämligen fil dr Tom G Svensson: The Sami and Their Land. Den behandlar en stor dispositiv civilrättegång på ett ”anglosachiskt” sätt som är ytterst ovanligt i Sverige. |
| No checks and balances in Sweden | Ledmotivet är motstånd och sanningssökande på hög nivå, vilket ofta leder till tabuering och att gestalten ifråga ej anses "salongsfähig", ej får tala i viktiga sammanhang, refuseras av media etc. "Samarbetsvilliga" blir i stället välsedda salongslejon även när kunskaper saknas och ödesdigra misstag görs. |
| Öppet brev till sameministern | Det är för samerna bättre att ILO 169 förblir oratificerad, än att samerna förmås att politiskt uppge en juridisk rätt, som staten genom vägrad fri rättegång hindrar-stänger från rättslig prövning och skadeståndskrav. |
| Skrivelse till Diskrimineringsombudsmannen | Det yrkas nu att DO tar upp samefrågan till samlad bedömning på det sätt DO Peter Nobel gjort. Efter slappheten under Ortons tid måste DO nu på nytt och på allvar undersöka samefrågan som diskriminering gällande såväl renskötare som icke-renskötare i norr, ty det är i norr den rättsliga diskrimineringen finns. |
| Föreläsning Etnografiska Museet | Vad samerna verkligen kan kräva är respekt och korrekthet från statens sida. Vi fick en ny rennäringslag 1971 och den vilade liksom 1928 års lag, som var närmast därförinnan, på en mystisk rättsfigur, ett falsarium, som kallades lapp-privilegium. I kraft av det så tog man 1928 olagligt bort jakt- och fiskerätten för sådana samer som inte tillhörde renskötarna. |
| Panel speech by Tomas Cramér | The role of the journalist has been much debated in my country Sweden recently. The Sami minority in Sweden has three items to adduce:
None of these has been properly presented or discussed in the media and articles on Sami matters are refused |
| Presskonferens med sameministern | |
| Rättens Vågskålar | Riksdagen vill gärna själv bestämma vad som är lag och rätt, utan hänsyn till vad HD uttalat om lag och rätt och vad grundlagen säger. Sålunda har riksdagen 1993 infört fri skottlossning i fjällen efter ripa. Denna fria jakt, utanför samernas exklusiva men liberala bestämmande, angriper alltså en — den äldsta — pelare på vilken samerna kan grunda äganderätt enligt HD. Möjligheten till fri rättshjälp har tagits bort |
| ”Att be om förlåtelse – det förpliktigar” | |
| ”Nytt klavertramp i samepolitiken” | |
| Utdrag ur lexikon ang Disfranchisement | |
| Brev till fil dr Tom G Svensson | Ännu 1980 och 1983 hade samerörelsen allmän respekt, t ex i riksdagen och behandlades något så när korrekt. Sedan har det bara gått utför och 1998 har man rent av delat på ministeransvaret. Detta bådar frånvaro av respekt och korrekthet gentemot alla samernas juridiska rättigheter i norr. |
| Yttranden inför Historiedagarna i Åbo | |
| Samernas rätt till land och vatten, anförande vid Historiedagarna i Linköping | Inledningsanförandena vid denna konferens talade om hur det finns saker som historikerna inte har intresserat sig för, som har ramlat mellan stolarna, och hur viktigt det kan vara för historiker att ta upp just sådana ämnen. Samernas rätt till land och vatten och den svenska inrikeskolonialismen, som egentligen tar vid kring 1815, är paradexempel på just vad de efterlyste, alltså ämnen där tystnaden råder. |
| Samerna – ett bortglömt nordiskt folk, anförande vid Historiedagarna i Åbo | Tomas Cramérs anförande vid Historiedagarna i Åbo den 24 september 1999 under ämnet Samerna – ett bortglömt nordiskt folk. |
| Tomas Cramérs opposition vid Ulf Mörkenstams doktorsdisputation | Tomas Cramérs föranmälda opposition vid Ulf Mörkenstams doktorsdisputation å Stockholms Universitet den 5 november 1999 på avhandlingen ”Om Lapparnes privilegier, föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1883–1997”. |
| Föredrag vid Ålands Fredsinstituts Minoritetsdagar 1999 med 7 bilagor | Samerna är ett fredligt folk, som aldrig har fört några krig. De fick t.o.m. i gränstraktaten mellan Sverige och Norge/Danmark, garantier för neutralitet i krig för den lapska nationen, som erkändes som en övergränsande enhet. Det var alltså en internationell överenskommelse och en internationell emancipation av samerna. |
| Antisamitismen | Med början vid svenska rikets delning 1809 växte i Lillsverige fram en antisamisk stämning. Samerna blir från att ha varit ett uppskattat, rättsligt emanciperat inslag i Sverige, förvandlade till något unerwünscht, som bör likriktas. |
| Pro-vargexpert som domare | |
| Publikationer av Tomas Cramér | |
Bilagor |
|
| Urbefolkningsdelegationen för FN:s dekad 1994-2004 | FN inrättade urbefolkningsåret 1993, som blev ett stort misslyckande, ej blott i Sverige men även internationellt. Liksom i Sverige var det internationellt svårt att verkliggöra medvetandet om alla de politiska och legislativa (lagstiftningsmässiga) oförrätter som begåtts mot indianer, samer, tibetaner, kurder m fl. |
Vinterstierna II |
|
| Föredrag | Föredrag på Rotary, Den Gyldene Freden, Stockholm den 25 september 2000 |
| Föredrag |
Föredrag av författaren, kammaradvokatfiskal – hovrättsfiskal Tomas Cramér å Stora Sällskapets lokaler den 2 november 2000 |
Vinterstierna III |
|
| Föreläsning |
Föreläsning av kammaradvokatfiskalen Tomas Cramér å Raoul Wallenberg-institutet, Lunds Universitet, torsdagen den 15 mars 2001 |
| Brev |
Brev till Hans Henrik Brummer. Som ett viktigt historiskt tema har ofta angetts ”Vad man gemensamt kunde tänka vid en viss tidpunkt” (mentalitetsforskning). |
| Not |
Not till Tomas Cramér: Jämlikheten satt ur spel, Jämtlandsposten 1986 |
| Kommentar |
Närmare om Otto Jebens’ verk om Eiendomsretten |
Copryright 1966 till dags dato Tomas Cramér. Senast uppdaterad