Hur kan man gå vidare? Några praktiska idéer

• Enkät/marknadsundersökning ut snarast efter årsmötet

• Cirkel om hur man tillagar snabb, näringsriktig "lokalmat" för jäktade familjer, och om tillvaratagande av lokalproducerad mat, t ex torka frukt, konservera, mjölksyra....

• Cirkel om kretslopps- och resurssparande idéer för hemmet, inkl energispartips

• Få med slutna tankar och utedass o dyl i slamprojektet

• Möte + cirkel om urinseparering. Ett förslag är att ha ett inledande "inspirationsmöte", och därefter en studiecirkel, vars mål är att var och en som deltar ska ta reda på vilken/vilka tekniska möjligheter det finns som passar just det egna huset. Man får då också möjlighet att grundligt undersöka vilka kostnader det blir. Även spridningen bör tas med.

• Var kan jämförbara byar finnas? Varifrån kan vi få tips och idéer? Kan man upprätta "vänortsförbindelse" med någon motsvarande by för att utbyta erfarenheter?

• Göra gemensamma inköp av tvätt- och diskmedel, kanske även schampo och tvål, för att få ner priset för konsumenten på dessa varor, men framför allt för att underlätta för konsumenten att göra ett miljöriktigt val.

• Göra ansträngningar för att få ett renare slam, framför allt med avseende på nonylfenol, som riskerar att haverera slamprojektet. T ex utröna vad som skulle hända med nonylfenolhalten då man avvattnar slammet, eller då man mellanlagrar / komposterar det.

• Försöka få hjälp med att analysera urin och fekalier med avseende på främmande ämnen. Större statistiskt underlag än Hultas två urinbrunnar behövs.

• Förslag på studiebesöksobjekt: Det finns andra som odlar mycket och har en hög självförsörjningsgrad, någon sådan by eller familj kanske kan besökas. I Boxholm kan man studera både hur KRAV-ost tillverkas och hur man mjölksyrar grönsaker. Inger Lönnevik (NaturCentrum) har mångårig erfarenhet av separertoalett i sin bostad, och Kretsloppsföreningen har haft kontakt med henne angående studiebesök.

• Fråga Naturbruksgymnasiet i Västerby om det går att ordna gemensamma inköp av diverse grönsaker därifrån under odlingssäsongen, exempelvis tomater. Detta om tillräckligt många av byborna är intresserade.

• Fråga traktens övriga jordbrukare om de är intresserade av att deltaga i bygdens självförsörjningsproduktion.

• Varje år när det blir dags att beställa fröer kan man hålla ett "odlingsmöte", där man bestämmer vilka grödor som kan samodlas under kommande säsong, och var.

• De som vill odla för att sälja får chansen att skicka runt en beställningslista. Om några vill specialisera sig på enstaka grödor som passar just de egna jordarna, och byta med någon som gör på motsvarande sätt, så kan sådant bestämmas på ett sådant här möte.

• Kretsloppsföreningen kan fastställa en handlingsplan, där man har bestämt sig för vilka mål som bygden bör uppfylla till att börja med, och i vilken ordning som saker och ting, t ex av ovanstående punkter, ska ske. Exempel på mål kan vara:

Produktion: Bygden bör ha möjlighet att vara självförsörjande med avseende på t ex rotfrukter innan året är slut.

Konsumtion: Alla familjer som vill ska kunna uppnå "självförsörjningsgraden" 30% (minst!) med avseende på livsmedel innan året är slut. Alla som vill ska ha tillgång till godtagbar lagringslokal för potatis och rotfrukter, även om det bara blir provisoriska sådana.

Återvinning: Studiecirkel (se ovan) om urinseparering bör äga rum innan året är slut.

Socialt: Försöka ordna en så väl fungerande samåkning som möjligt (utan att den konkurrerar med busstrafiken). Vid slutet av året, eller vid årsmötet, utvärderas alla mål och nya ställs upp för året därpå.