1000 BOSTÄDER BYGGS

I GAMLA ST:ERIK

Landstinget har sedan 70-talet lagt ner (strukturrationaliserat), de flesta trivsamma småsjukhusen, som till exempel ST:Erik, Serafen, Sabbatsberg, i Stockholm och satsat på de stora giganterna. Huvudelen av sjukhusverksamheten vid ST:Erik är alltså nerlagd. En epok går i graven, en annan uppstår. Ett modernt bostadsområde börjar ta form i den gamla väl bibehållna parkmiljön.

Den 14 december 1992 antog kommunfullmäktige ett förslag till ändrad detaljplan för Sankt Eriks sjukhusområde inom stadsdelen Kungsholmen. Planen innebär att närmare 1000 lägenheter kommer att byggas på området, varav drygt 700 hundra under de närmaste åren.

Mannen bakom detaljplanen, gestaltningen av hela området. Hur högt man bygger, hur man ställer husen, och vad husen ska innehålla är Alexander Wolodarski, anställd på stadsbyggnadskontoret i Stockholm:

— Vid planeringen av bostadsområdet har vi noga tagit tillvara värdefulla befintliga träd och det mesta av miljön i Grubbensparken. Kvalitetsprogrammet för den yttre miljön handlar mycket om hur det här området såg ut innan vi började. Detta är ett mycket intressant område som sedan mitten av 1800-talet alltid haft någon form av vårdverksamhet, från arbets-och försörjningsinrättning till att omhänderta fattiga sjuka och prostituerade. ST:Erik som sjukhuset började kallas på 20-talet har alltid varit ett mycket trivsamt både som sjukhus och område, säger han.

Planförslagets huvudidé är att skapa ett centralt grönstråk från Fleminggatan genom Grubbensparken och ner till Kungsholms Strand. — Ett stråk som kommer att betyda mycket för det parkfattiga och tättbebyggda Kungsholmen. Parken kan bli den mötesplats som saknas i trakterna kring Fleminggatan, menar Alexander Wolodarki.

Det gamla porthuset vid Fleminggatan har restaureras och återfått sin ursprungliga roll som huvudentré. Tillbyggnaderna mot väster har rivits, fasaderna rekonstruerats och valven öppnats. Genom porten kommer man direkt in i den ovala parkanläggningen som ligger omgiven av de båda bågformade bostadshusen i fyra våningar.

Till ett mer centralt läge mitt i Grubbensparken har man flyttat det gamla kapellet. Ett kapell, där nyinflyttade och andra kan vigas.

— I princip är alla lägenheterna tillgängliga för handikappade. Alla utom några etagevåningar där man inte kan ta sig ut på terassen, förklarar Hans Rådelöf HSB.

Längs med Kungsholms Strand bildar bebyggelsen en sammanhängande vattenfront av vertikaliserade fasader. Husen blir lika höga som i kvarteren vid ST:Eriksbron. Höga portar låter ljuset passera och öppnar gårdarna mot Barnhusviken, vilket ger sjöutsikt och en god överblick av grönskan utefter stranden.

Bostadshusen mot Fleminggatan inrymmer kommersiella lokaler i bottenplanet. De gamla träden på ömse sidor om porthuset bevaras.

Rådhusets T-banestation ligger inom gångavstånd. Det finns också flera busslinjer att välja på. Kommer man med bil når man området via Carl Gustav Lindstedts gata och Polhemsgatan i söder och via Kungsholms Strand i norr. En stor parkeringsanläggning kommer att byggas under Maria Sandels Gränd och Carl Gustav Lindsteds gata.

På ST:Erik:s området har man liksom tidigare gjorts på malmarna, strävat efter att ge gatufasaderna en offentlig karaktär. En stram enhetlig fasadkomposition. Bottenvåningen liksom översta våningen ges ett särskilt uttryck i fasadschemat. Fasaden vid gatanornas kortsidor behandlas som fondmotiv. Där kvarteren öppnar sig mot solsidan förekommer avtrappade gavelfasader i olika varianter.

Området knyter an till stadsplanetraditioner i Stockholm vid 1900-talets början. Små enheter planerades i kuperad terräng med omväxling och intimitet som kvalitet.

Det råder en viss osäkerhet om det planerade skolprojektet kommer att genomföras. Men den gamla vårdcentralen i portbyggnaden ska bibehållas och restaureras och kapellet blir församlingens vardagskyrka.

Affärslokaler kommer att finnas längs med Fleminggatan och i bottenplanet på övriga gator där bostadsanvändning är mindre lämplig.

Ett problem har varit tilldelningen och samordningen mellan de olika byggherrarna. Tilldelningen av mark är alldeles för liten tycker Hans Rådelöf.

— Med alltför många byggherrar inblandade uppstår det samordningsproblem. Vi skulle önska att man tillämpat samma fördelningsprinciper här som vid Södra Stationsområdet, där byggherrarna fick cirka 2-300 lägenheter var.

Bostäderna byggs av HSB, Riksbyggen, Stockholmsbyggen, Skanska, SKB, Seniorgården och Svenska Bostäder. Upplåtelseformen för bostäderna kommer att vara bostadsrätt, hyresrätt och kooperativ hyresrätt.

HSB Bostadsrätt Egen kö 1996 - 98 Carin Ekberg

Riksbyggen Bostadsrätt Egen kö 1997 - 98 Birgitta Forsberg

Stockholms Egen kö +

byggen Hyresrätt BostadsF 1997 Birgitta Forsmark

Skanska Bostadsrättt Egen kö 1998 Annika Eriksson

SKB Koop. Hyresrätt Egen kö 1997 Eva Ranhem

Seniorgården Bostadsrätt Egen kö 1996 - 97 Bobutiken

Svenska Bo Bostadsrätt BostadsF+ 1997 Thomas Modin

egen kö

I bostadsrättsföreningen Fleming i HSB:s båge flyttade den första hyresgästen in i januari 1996. Lägenheterna är genomgående välutrustade och av hög standard. Man har använt material som trä, klinkers och linoleum. I kapprum, badrum och duschrum är klinkers standard. De så kallade sommarrummen som finns i några lägenheter har också klinkersgolv. I hall vardagsrum och det största sovrummet ligger eklamell. Takhöjden ligger på 2, 60 m. Tillvalsmöjligheter finns. Vissa lägenheter kommer att ha bastu som tillvalsmöjlighet.

Bostadsrättsföreningen Fleming innehåller 52 lägenheter fördelade på följande storlekar: De flesta är redan sålda.

2 rok 63,5 - 82,0 kvm 11 st

3 rok 80,5 - 98,5 10 st

4 rok 99,0 - 129,0 17 st

5 rok 112,5 - 127,0 14 st

3 rok Insats ca 645 - 754 000 Avgift: ca 5 000-5 500/mån

4 rok Insats ca 726 - 1 008 580 Avgift: ca 5 800-7 500/mån

5 rok Insats ca 933 - 1 081 000 Avgift: ca 6 800-8 050/mån