— Akademiska Hus arbete med högskolornas expansion och anpassning till dagens intensiva verksamhet har bara en verksam förutsättning, nämligen en regelbunden samverkan, ett jämlikt erfarenhetsutbyte och ett känsligt öra gentemot hyresgästen. En förutsättning för att vi ska lyckas i vårt arbete är att vi har en gedigen kunskap om forskningens och den högre utbildningens villkor. Vår målsättning är att förverkliga och utforma bästa möjliga arbetsmiljö i sunda hus med material av bestående kvalitet, säger Lennart Styhr, fastighetsförvaltare vid Akademiska Hus.

Få känner till att Karolinska Institutet (KI) har sitt ursprung i Institutet för fältläkares danande från 1810-talet och att verksamheten som startade med endast nio elever fick sina första undervisningslokaler iordningställda i egendomen Glasbruket på Kungsholmen. Namnet Karolinska Institutet (mediko - kirurgiska -institutet) instiftades 1817.

På Karolinska Institutet, som i dag är ett medicinskt universitet, finns det över 3 000 studenter som utbildas till läkare, tandläkare/tandtekniker, sjukgymnaster, logopeder, optiker, biomedicinare, psykoterapeuter och toxiologer. Därutöver finns ett antal fristående kurser och program, bland annat i folkhälsovetenskap.

Fem forskare har tilldelats Nobelpriset. KI som är landets enda universitet inom medicin och odontologi, uppnådde redan på 60-talet ett världsrykte för sin grundforskning. KI är internationellt ledande på flera områden. Studiebesök från omvärlden avlöser varandra i en jämn ström, hundratals utbytesstudenter och gästforskare kommer till KI varje år. Fyra femtedelar av årsomslutningen, cirka 2 miljarder, satsas på forskning och forskarutbildning Varje år promoveras cirka 190 doktorer ur en kader av 1 400 forskarstuderande Det är Karolinska Institutets Nobelförsamling som beslutar om vem som ska få Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Hittills har fem forskare vid KI har tilldelats Nobelpriset.

Lennart Styr berättar om förspelet och bakgrunden till dagen upprustningsprogram. ’Den första byggnaden, som ritades av arkitekten Ture Rydbergs uppfördes 1939, stod färdigt 1941. Byggandet av Campusområdets första fjorton byggnaderna pågick fram till 1960. Den sista byggnaden av Ture Ryberg var Tumörbiologen

— Ture Rybergs formspråk vilar fortfarande över flertalet byggnader; rött fasadtegel, svarta plåttak, småskaligheten, innergårdar m.m., en arkitektur som i viss mån också präglat nyproduktionen.

Byggnadsbeståndet har i efterhand besiktats och utvärderats. Snabbt konstaterades att husen var undermåliga i flera avseenden, i huvudsak beroende på ekonomiska restriktioner. Till exempel var alla driftutrymmen otidsenliga, trånga och rentav farliga redan från start, vilket också Ture Ryberg var medveten om.

Byggnadsstyrelsen (KBS) som vi den tiden förvaltade byggnaderna bestämde att en ordentlig upprustning måste genomföras. Men därvid blev det. Tiden gick men ingenting hände med de gamla byggnaderna. Ingen upprustning genomfördes. Dock byggdes det till ett antal nya byggnader. Under perioden 1970 till 1990 uppfördes, Lab 85, Berzeliuslaboratoriet, Nordendalsskolan och MIC. Dessutom byggdes en mottagningsstation för 20 kilovolt högspänning samt ett antal mindre ombyggnader i de gamla byggnaderna, vilket i sin tur innebar att man under årens lopp delvis byggde sönder den gamla strukturen i husen.

I början på ’90-talet började Gunnar Lustig, tekniskt ansvarig för lokalerna inom KI, tillsammans med Lennart Styhr att utarbeta en upprustningsplan. Byggnaderna skulle rustas för att möta framtidens krav på modern forskning och långsiktig fastighetsförvaltning.

— Byggnadsstyrelsens hade innan avvecklingen anslagit ett antal miljoner kronor till eftersatt underhåll för Karolinska Institutet. Till underhållsanslaget kunde också läggas ett utökat hyresanslag, som beviljades KI genom riksdagsbeslut 1993. Detta var avgörande för att vi kunde starta strukturomvandlingen på campus, säger Lennart Styhr.

Akademiska Hus och KI:s gemensamma ramprogram omfattar krav på hur renovering och nybyggnad ska utformas från både teknisk, drift- och förvaltningssynpunkt och brukarsynpunkt. Ramprogrammet är ett hårt styrande projekteringsunderlag.

— Några av Akademiska Hus krav var exempelvis att vi från förvaltningssynpunkt fick driftrum som endera ligger på vindsplanet eller i källaren med en neutral inpassage som inte leder genom hyresgästernas lokaler, och hissförbindelser om det är ekonomiskt möjligt. Det är de tekniska drift- och förvaltningsfrågorna som ska lösas först därefter kommer hyresgästernas önskemål och krav, menar Lennart Styhr.

De flesta äldre byggnader på KI-campus har moderniserats/renoverats. Nya och flexibla laboratorier har byggts för att passa den internationella forskningen som i hög grad är beroende av samarbetet mellan individer och grupper från olika institutioner och länder.

—. Vår målsättningen är dels att möta 2000-talets krav på forskningslokaler dels att anpassa byggnaderna till campusmiljön och den ursprungliga arkitekturen vad gäller skala och material, säger Lennart Styhr.

Scheele-laboratoriet är det i särklass största enskilda projektet på KI och i Stockholm. 500 forskare, teknisk och administrativ personal plus 200 studenter fördelade på två storinstitutioner, Medicinsk biokemi och biofysik (MBB), samt miljömedicin (IMM).

Den nya byggnaden för Mikrobiologiskt och Tumörbiologiskt Centrum (MTC), slutfördes i februari 1993. Hela byggnaden har anpassats för framtida verksamheter och förändringar. Flexibla lösningar gör att det utan större besvär går att anpassa laboratorierna när behoven ändras.

SHEELE-LABORATORIET

Institutionerna kemi -1 och -2, biokemi samt medicinsk fysik och institutet för miljömedicin som tidigare legat spridda inom KI-området samlas nu under ett tak tillsammans med Medicinsk biokemi och biofysik (MBL), och institutet för miljömedicin (IMM). Inemot 500 personer, forskare och laboratoriepersonal samt 200 studenter, ska verka i dessa institutioner.

Shelee-laboratoriet som ritats av arkitekt Bertil Brodin, Bjurström & Brodin arkitekter AB uppfördes under åren 1995 till 1997. Byggnaden har nio identiskt lika huskroppar inklusive en hörsal som sammantaget utgör 19 600 kvm LOA (lokalarea) samt cirka 31 800 kvm BTA (bruttoarea). Huskropparna är sammanlänkade via trapphus och förbindelsegångar.

Sheele-laboratoriet har producerats i delad entreprenadform med cirka 45 olika kontraktspartners. Kostnaderna för projektering och produktion uppgår till cirka 500 mkr exklusive moms och kreditiv.

Laboratoriets koncept är en produkt av flera års studier, både före och under projektets projektering, av vad världsmarknaden har att erbjuda. Akademiska Hus och Karolinska Institutet har tillsammans studerat de svenska universitetens- och läkemedelsindustrins lokaler, besökt England, USA och Schweiz, en studieresa som resulterat i att Scheele-laboratoriet blivit en referensanläggning för laboratoriebyggare i norden och andra länder.

— Man är nyfiken på hur det blev med våra planer på hög flexibilitet och generalitet, säger Lennart Westling, projektledare, Akademiska Hus. Exempelvis har USA-folket redan varit här och tittat!

Scheele-laboratoriet vilar på en stabil berggrund med källarplan i platsgjuten betong. Stommen är av stål och prefabricerad betong. Fasaderna är klädda med Hagategel, yttertaken i plåt.

Tvärtemot traditionell projektering har arkitekten Bertil Brodin ritat hela Sheele-laboratoriet innifrån och ut. Husets modulmått, labplanets yta, bygger på att arkitekten har ritat från en labarbetsplats och utåt. På så sätt har han skapat en måttkedja av husets inre bredd och längd som succesivt lett fram till ytterväggarna.

Ungefär 70% av KI:s verksamhet utgörs av våt-laborativ verksamhet, därför har alla ytor inom Sheele-laboratoriet sådan kapacitet, vilket betyder att våt verksamhet ska kunna förläggas var som helst inom laboratorielokalerna.

— Meningen med laboratoriets höga flexibiliteten/generalitetens är att det inte finns någon del som är enbart är avsedd för kontorsändamål eller tvärtom enbart för labändamål, alla ytor ska kunna användas både som kontor eller labyta, säger Lennart Westling. När behoven dyker upp kan man enkelt konvertera en kontorsyta till ett lab eller tvärtom.

Samtliga laboratorieplan är konstruerade som öppna landskap med en area på cirka 380 kvm. Alla vertikala och horisontella dragningar ligger orienterade ut mot trapphusen i installationsschakt på varje laboratorieplan.

— Installationer ska inte synas eller inkräkta på labytorna, understryker Lennart Westling.

Huvudprincipen för Scheele-laboratoriets exteriör är att hela komplexet ska smälta in i den gamla bebyggelsen på campusområdet samtidigt som den också ska möta storstadens profil utifrån. Den höga fasaden mot Tomtebodavägen ska harmoniera med stadsbilden och huskroppen mot campus, som är byggd i suterräng, ska i möjligaste mån passa in i den övrig campusmiljön. Den uppgiften har arkitekten lyckats bra med anser Lennart Westling.

Som en konsekvens av Sheele-laboratoriets framtidsanpassning byggdes också ett gigantisk kulvertsystem.

— Kulvertsystemet är en del i vår utvecklingsplan för hela campusområdet, förklarar Lennart Westling. Syftet med systemet är dels att rationalisera all mediaförsörjning och att få en klar överblick av alla installationer. Vi siktar mot en 100 procentig kontroll. Akademiska Hus hyresgäster ska tillhandahållas media 24 timmar om dygnet — det får inte bli något avbrott.

— Men! i händelse av avbrott någonstans får vi nu en bättre kontroll från förvaltarhåll. Tidigare låg allting under gräsmattan…

Närmast i tiden är att under nästa år bygga kulvertsystemet vidare till Tomtebodavägen och att kunna ta in fjärrkyla från Stockholm eller Solna.