Östergötland, Uppland.
Gen I nr 2 och 3
BEATRICE KAROLINE ANGELA LEOPOLD
Hennes anor från Österrike
|
KLARA
JOSEFINA JOHANSSON, Gen III nr 9
Västergötland VERNER
WIDELL, Gen III nr 12
GERDA
AUGUSTA SVEDLING, Gen III nr 13
HILMA
LOVISA ÖSTERGREN, Gen III nr 15 Södermanland län: |
SYSTRAR
och BRÖDER
Klars Josefinas
SYSTRAR
och BRÖDER
Verner Widells
SYSTRAR och
BRÖDER
Gerda Augustas
SYSTRAR och BRÖDER
Otto Wilhelms
SYSTRAR
och BRÖDER
Hilma
Lovisas |
|
ISBN 978-91-633-3071-1 Priset är
490 kronor + frakt
Boken om Bergsmännen del 1 och 2 Tillsammans kostar dessa två böcker
450 kronor + frakt. |
ISBN 978-91-633-3212-8 Priset är
490 kronor + frakt
ISBN 978-91.637-3741-1 426 sidor i A 4 format. |
Boken
Hilma Del 1. Med början kring Hjälmare slussar. Under den vackra gravhällen i Säterbo kyrka vilar Majoren vid Arboga slussar Christopher
Andersson Jerner/Gerner och hans maka Gunilla Haraldsdotter
Stara.
Några glimtar från vardagen under stormaktstiden fram-kommer genom de
brev som Margareta Haraldsdotter och hennes
dotter Gunilla Jerner skrev. Den olycksalige brodern Johan Jerner,
som var lärling hos arkitekten Jean de la Vallé.
Trots sitt eget och faderns nådeansökningsbrev blev Johan avrättad efter att
ha försökt förgifta sin husbonde med motiveringen att han, ”hellre ville bliva soldat”.
Brodern Anders Jerner soldat och gift med Maria Drakenskjöld.
Bröderna Robertus och Christopherus studerade i
Uppsala 1672. Systern Beata Jerner blev 1674 gift med prästen Andreas Lebestadius och systern Elsa Jerner var gift med Hans
Wattrang.
Dottern Gunilla Jerner gift med Erik Arvidsson Ragge(skall nog vara Rogge). De hade tillsammans 8 söner, alla var med och
stred för Karl XII. Fyra blev adlade, 1 blev arkebuserad i Bender och två
blev tillfångatagna och satt i rysk fångenskap under många år. Alla bröderna Ragge går sorgliga öden till
mötes. Här får ni också
läsa om Gunilla Jerners sondotter Hedvig Sofia
Ragges brev, som fattig uppbördskommisarieänka
efter Enagrius i Stockholm.
Genom sockenstämmoprotokoll från Husby-Oppunda
fram- kommer händelser från vardagslivet där. Prästens bekymmer med olydiga
gossar, folk som inte sitter kvar i kyrkbänkarna till dess att predikan är
avslutad, och förbud mot försäljning av sprit och tobak på kyrkbacken. Barn
som blev föräldralösa och togs om hand av bönderna genom att bo hos dem
växel-vis. Ett par barn hade tur
och togs om hand och fick komma stadigt i familj. Samt fanns allt arbete sexmännen
hade med att vitkalka kyrkan, hålla ordning på kyrk-muren och alla uthus samt
prästgården som skulle lagas.
Den unga föräldralösa borgardottern Maria Elisabeth Morin från
Eskilstuna, som gifter sig med skomakaregesällen Erik
Gustav Ragge. De bosätter sig i Torshälla. Dottern Maria Lovisa Ragge, hon
som arbetade som piga hos magister Dahl i Stockholm och blev havande. Enligt
magister Dahls brev förnekade hon sitt havandeskap till dess födslovåndor
satte in.
Att få berätta historien
om sina anfäder har varit som en lång tidsresa. Genom nästan fyra hela
århundraden har jag levt mig in i människornas liv. Jag har också försökt
förmedla det jag funnit till er alla mina släktingar, nära som avlägsna. Den
unga föräldralösa borgardottern Maria Elisabeth Morin från Eskilstuna, som
gifte sig med skomakargesällen Erik Gustav Ragge. De bosatte sig i Torshälla.
Dottern Maria Lovisa Ragge, hon som arbetade som piga hos magister Dahl i
Stockholm och blev havande. Enligt
magister Dahls brev förnekade hon sitt havandeskap tills dess födslovåndor
satte in. Maria Lovisas dotter Lovisa Carolina Ragge gifte sig med änkemannen
och fyrabarnsfadern Carl Erik Oscar Östergren. Tillsammans fick de 12 barn.
Ett av barnen var min mormor Hilma Lovisa Östergren. Hilma och hennes syskon
fick många barn och ännu fler blev barnbarnen. Några av alla barnbarnen finns
på fotografierna jag tagit. De har också har bidragit med sinaegna berättelser. |
|
|
Boken om Hilma Del 2. Med ett barn i bagaget fick min
mormor lov att gifta sig då hon väntade ytterligare ett barn. Det var inget
annat att göra. Kring det
äktenskap som sedan, då barnafadern Emil fyllt 21 år ingicks den 20 oktober
1901, har hennes dotter, min moster Linnea berättat: ”Hilma hade ju redan ett utomäktenskapligt barn, min syster Karin.
Hilmas föräldrar tyckte att det var passande att hon gifte sig. Vilket Hilma
då gjorde, men som hon sa, det var den olyckligaste dagen i hennes liv.”
Enligt Hilmas svärdotter min moster Viola: ”Hilma ville gå i sjön.” Det var ingen lycklig början på ett
äktenskap, men livet måste gå vidare. Trots att de hade det mycket knapert
stannade de under nästa hela sitt liv kvar vid Ålberga
gård i Sörmland. De var båda arbetsamma och duktiga, Emil blev
ladugårdsförman och tillsamman fick de ytterligare fyra barn. De hade nu sex
barn att ta hand om. Då min mormor Holma var 44 år hade hon en affär med sin
granne Otto-Wilhelm Karlsson. Kanske de båda trodde att nu var det ingen risk
att Hilma kunde bli gravid, men det kunde hon. Så min mamma föds 1917 som
barn nummer 7 till Hilma och Otto-Wilhelm. Någon skilsmässa blev det inte,
men antydningar har alltid funnits. Då jag fick se fotografier från Hilma och
Emil som unga båda blåögda och ljushåriga och min mamma med bruna ögon och
mörkt tjockt fint hår, ja då förstod jag att hon inte var Emils. Min moster
Karin min mammas 19 år äldre syster bör ha vetat och det var från min kusin
Åke hennes son jag också fick bekräftelse.
Men mycket händer i familjen pojkarna som far till Danmark och
utbildar sig till trädgårdsmästare. Härav fick man skriva brev hem till Hilma
vilka finns med i boken. En son blir nazist och utfryst i byn. Döttrar och
svärdöttrar far till Stockholm och arbetar i fabrik, affär eller blir
hembiträden, detta under 1920- och 1930- talet. Att det var svåra tider under
30- talet har jag förstått vidden av då min moster född 1906 berättar om hur
det var med make, son och ingen stans att bo och inget att äta. Min moster
Viola blev 101 år gammal, det var hos henne jag fann breven från Hilma och
breven mellan Viola och hennes syster Margit, båda från Ålberga
och båda sonhustrur till Hilma. Bergsmännen
Del 1-2, Den
handlar om historien från tiden 1350- fram till 1611. Efter fyra års
intensivt men mycket intressant arbete om bergsmännen i och runt gamla
Norbergs bergslag har jag äntligen avslutat mitt arbete. Släktforskningen
angående folket som bodde i Gamla Norbergs bergslag har jag följt i de flesta
fall fram till ca: 1700-talet. Det gör det sedan lättare att gå vidare med
släktforskning för den som är intresserad.
Jag skriver om mina anor men också om alla övriga familjemedlemmar och
övriga som bor på samma ställen som släkten, så att boken blir intressant för
alla som har sina rötter i trakten. Mina egna anor skriver jag med fet stil
och annummer efter. I och med det kan man utläsa hur nära släkt alla verkar
vara med varandra, om än inte kusiner hade rätt att gifta sig. Har kommit fram med enligt min mening
mycket intressanta och kanske i några fall nya släktförbindelser. Ett exempel
är vem det var som var gift med allas vår Hännike Bengtsson i Wad. Men det
finns fler upptäckter som inte alltid stämmer med föregående forskares
slutsatser.
Anorna under Gerda Augusta är under inskrivning. Verner Widells
antavla är skriven men jag uppdaterar hela tiden för min forskning
fortskrider. Uppföljning av boken om Bergsmännen
Då jag litar på att man betalar för
det man beställt sänder jag med inbetalningskort tillsammans med böckerna. |
||