Multipel Skleros är en sjukdom där immunsystemet i den egna kroppen
angriper myelinet och orsakar diverse skador på grund av det. Den har
fått sitt namn på grund av de innom centrala nervsystemet spridda
sjukliga förändringarna, vilka så småningom övergår
i ärrbildningar (skleroser). Ett annat namn är Sclerosis Disseminata
(latin för "spridd"). (Bra Böckers Läkar Lexikon s. 143)
MS brukar uppkomma i 20-40 årsåldern och är vanligast hos kvinnor.
Sjukdomen är inte jämnt fördelad över världen, utan den
förekommer mest i norra Europa, i USA:s nordstater och i Kanada. Speciellt
Sverige är ett högriskområde för MS, här finns ca 10000
MS-sjuka, och även i Finlands kustområden, vilket troligtvis beror
på samband mellan våra gener. Sjukdomen existerar dock knappt runt
ekvatorn, ej heller bland USA:s svarta medborgare, förutom vid en viss
inblandning av "vita". Sjukdomen brukar därför kallas för "Den
vite mannens börda".
Väldigt många människor har felaktiga föreställningar om
MS, de flesta tror att det är en uteslutande invalidiserande sjukdom. Så
är det inte, utan ca 1/3 av de MS-sjuka har en lindrig form och har då
efter 25 års sjukdom endast lätta bestående
funktionsnedsättningar (ca 10% har en så pass lindrig form att
diagnosen aldrig ställs under livet), 2/3 är arbetsföra till
normal pensionsålder och endast ¼ behöver använda rullstol. Om
man tidigt i sjukdomsförloppet har många förändringar
innebär det dock en sämre prognos.
MS är en ung sjukdom, de första patientfallen upptäcktes för
ca 175 år sedan, men den är numera den vanligaste orsaken till
handikapp hos vuxna näst efter olycksfall.
Kostnaden för MS i Sverige var 1996 ca en miljard kr/år, då
är det långvården för svårt sjuka som svarar för de
största kostnaderna. En rätt ansenlig summa om man ser till hur
många svenskar som egentligen ens känner till sjukdomen.