energi

Vad är energi?

Definitionen för energi är "förmågan att utföra arbete". Inom näringsläran handlar det mer om att kunna omvandla den kemiska energin som finns i maten till mekanisk energi som vi har nytta av i våra muskler.

Några grundläggande fakta om energi är:

·        Energi är alltid energi, oavsett om det handlar om lägesenergi, kemisk energi, rörelseenergi eller värmeenergi

·        Mängden av energi i ett sluten system är alltid konstant. Den kan bara variera i olika form, aldrig förstöras eller förbrukas

All energi härstammar från början från solen. Växter tar genom fotosyntesen till sig solens energi. Glukos bildas och det är denna substans som är den grundläggande för att växter ska kunna tillverka fett, protein och andra kolhydrater. När vi äter mat omvandlas den till kemisk energi. Kroppen omvandlar den kemiska energin till rörelseenergi genom att vi skapar ett ämne som heter ATP (adenosin-tri-fosfat) som är en högenergifosfat. Musklerna använder sedan ATP för att arbeta.

Kalorier (cal)

Kalorier är ett mått på energi. Man definierar en kilokalori (kcal) som den mängd energi som krävs för att värma upp ett gram vatten en grad Celsius, från 14,5 till 15,5 grader. Energi är något nödvändig som vi behöver för att kunna utföra arbete eller för att orka träna och må bra.

Energibehov

Hur mycket energi behövs per dag? Detta är helt beroende på vad man jobbar med och hur aktivt en person lever. Även fast man inte gör någonting utan bara ligger ner och vilar gör kroppen av med energi. Celler byts ut och kroppstemperaturen måste hållas konstant. Den faktor som mest spelar in på energiförbrukningen är den fysiska aktiviteten. Det är denna faktor som varierar mest mellan olika personer. En annan faktor är Termogenes, vilket betyder värmebalans. Det är alltså den energi som avgår i form av värme och den påverkas av vad vi äter. Ungefär 30% av proteinets energiinnehåll försvinner i termogenesen när vi äter. Motsvarande för kolhydrater är 25% och endast 2% för fett. Det förklarar delvis varför det är lättare att bli fet av 1000 kcal från fett än samma energimängd från kolhydrater eller protein.

Ytterligare en faktor som spelar stor roll under barnåren och hos gravida kvinnor är tillväxten. Även muskelbyggare behöver en viss energimängd för tillväxten.

Energiprocent

Detta är ett intressant begrepp för att kunna se hur mycket av energimängden man får i sig som kommer från ett speciellt näringsämne. I Sverige är det frivilligt för livsmedelsproducenterna att sätta ut näringsvärdena på paketen, men oftast förekommer näringsvärden på förpackningen. Vanligtvis anger näringsdeklarationen hur många gram av näringsämnet som finns i 100 gram av produkten. Detta är angivet i viktprocent.  Det är praktiskt att räkna om energin i maten till energiprocent (E%).

Hur räknar man då ut energiprocenten i ett livsmedel? Tag t.ex. 100 g Keso. Denna produkt ger  13 g protein, 1 g kolhydrat och 4 g fett. 1 g protein eller kolhydrat ger 4 kcal, medan 1 g fett ger 9 kcal.

13+1=14 g protein och kolhydrater vilket ger 14x4=56 kcal

4 g fett x 9=36 kcal från fettet

Det totala energiinnehållet i 100 g Keso är alltså 56+36=92 kcal

Procentuellt sett gör detta att 36/92x100=39,2% av energin kommer från fett. Med denna metod kan man se att mycket av den energi som vi kan utvinna ur Keso är från fettet. Detta är ganska stort i förhållande till de andra näringsämnena.

Några exempel på olika livsmedels skillnad mellan vikt % och E%:

matsmältningen     endokrinologi     energi     näringsämnen     fett     protein     kolhydrater     alkohol     vitaminer     mineraler     antioxidanter