endokrinologi

Endokrinologi betyder "läran om kroppens hormoner". I kroppen finns det omkring 50 olika hormoner och dessutom ett stort antal hormonliknande substanser. Ett och samma hormon kan ha flera funktioner. Vad är viktigt att känna till för att förstå endokrinologin?

Receptorer - cellens signalister

Ett hormon utsöndras från en endokrin vävnad för att sedan transporteras med blodet till de celler där de ger effekt. För att cellen ska känna igen hormonet och ta emot det krävs det att cellen har en mottagare, receptor för att kunna tillgodogöra sig hormonet. När ett hormon binder till sin receptor sker det saker i cellen; tillväxt och inlagring av näringsämnen. Varje hormon har en egen receptor som inget annat hormon kan binda till.

Receptorantagonism och receptoragonism

Ett hormon som binder till en viss receptor kallas för receptorns agonist, det ämne som aktiverar receptorn. I kroppen finns även antagonister, som hindrar en receptor från att ta emot det riktiga hormonet, agonisten. Resultatet av detta blir att receptorn blir inaktiv och hormonet får mindre effekt. Detta utnyttjas vid vissa sjukdomar som påverkas av hormoner t.ex. cancer.

Ett intressant fenomen inom endokrinologin är vissa ämnens förmåga att stärka hormonernas aktivitet. Koffein förstärker effekten hos hormonet adrenalin. Det är en förklaring till varför koffein piggar upp oss. Adrenalin kan beskrivas som ett kamphormon som ger oss en liten extra dos av energi. Det är viktigt att hormonbalansen är den rätta i kroppen. För mycket eller för lite av något hormon kan ge allvarliga och/eller negativa effekter. I kroppen finns det kontrollanter som ser till att vi inte producerar för mycket av ett hormon. Om vi t.ex. skulle börja producera för mycket testosteron (manligt könshormon) registreras detta av hjärnan som då kommer att sända ut signaler som minskar produktionen av hormonet. Detta är också vad som händer om man på syntetisk väg tillför kroppen hormoner, som t.ex. vid doping med anabola steroider. Kroppen slutar då att på eget sätt tillverka testosteron. Detta i sin tur leder till att när man slutar med steroider så har kroppen vant sig vid yttre syntetisk tillförsel och då kommer det att ta tid för kroppen att komma tillbaka till normal testosteronproduktion igen.

Man delar in hormoner i två huvudgrupper; steroidhormoner och peptidhormoner. Den stora skillnaden mellan dessa är hormonets kemiska struktur och hur den verkar på cellen. Typiska steriodhormon är testosteron, kortisol och östrogen. Steroidhormonerna bildas av kolesterol, vilket ger en karaktäristisk struktur och verkan på receptorerna i cellen. Peptidhormonerna däremot är uppbyggda av aminosyror och kan därför liknas vid protein. De vanligaste och mest kända peptidhormonerna är tillväxthormon och insulin. 

Adrenalin

Detta är ett kamphormon. Det ger temporärt sätt extra energi utöver det vanliga. Adrenalin motverkar insulinutsöndring och ökar frigivningen av glykogen från levern. Detta leder i sin tur till ökade blodsockernivåer, något som är en bra förberedelse inför kamp. Adrenalin verkar även antikatabolt, dvs minskar nedbrytningen av muskelmassa.

Glukagon

Detta är ett peptidhormon med katabol effekt. Det har helt motsatta effekter jämfört med insulin. Glukagon bryter ner både fett, muskler och glykogen. När blodsockret sjunker frigör bukspottkörteln glukagon. Det är en mycket viktig funktion när vi inte får tillräckligt med näring. Detta visar hur viktigt det är att äta ofta för att förhindra förlusta av muskelmassa.

Insulin

Insulin är kroppens viktigaste hormon för ämnesomsättningen. Det är dessutom speciellt intressant, eftersom det är lätt att påverka med maten man äter. När man äter mat frisätts insulin när näringen når blodet. Det är främst kolhydrater som stimulerar frisättningen av insulin, men även protein har viss effekt. Insulin transporterar in näringsämnena i cellen där de kan göra nytta. Kolhydrater behöver insulin för att kunna bli muskelglykogen. Proteinet behöver insulin för att kunna komma in i muskeln och ge muskeltillväxt. Insulin är att anabolt hormon som både motverkar fettförbränning och stimulerar inlagring av fett. Kolhydraterna är det ämne som påverkar insulinet mest. Insulin är nämligen det enda hormon som kan sänka blodsockret. Det är mycket viktigt att blodsockernivåerna hålls inom ett snävt intervall för att ge maximal funktion.

Kortisol

Kortisol är i huvudsak katabolt. Det bryter ner både glykogen, fettväv och muskelmassa för att frisätta energi. Det har även en anabol verkan eftersom det stimulerar leverns produktion av glukos. Utsöndringen av kortisol sker olika mycket under dygnet. Störst är utsöndringen vid uppvaknandet. Då har man lågt blodsocker och därför är frukosten det som avbryter katabolismen och förbereder kroppen för en ny dag.

Melatonin

Detta ämne bildas i hjärnan och har till uppgift att göra oss medvetna om när vi blir trötta. Aminosyran tryptofan är utgångssubstansen för att bilda melatonin, vilket framför allt sker när vi inte får solljus i ögonen. Melatoninhalten är störst under natten och lägst under dagens ljusaste timmar. Melatonin tycks minska testosteronutsöndringen och har sin egentliga funktion vid puberteten. Andra funktioner är reglering av kroppstemperatur och kontroll av vår biologiska klocka.

Sköldkörtelhormon

De viktigaste hormonerna för ämnesomsättningen är sköldkörtelshormonerna T3 och T4. Dessa utsöndras av sköldkörteln och är i behov av jod för att kunna fungera. T3 är biologiskt aktiv och styr fettförbränning, proteinsyntes och kroppstemperatur. T3 kan användas och används tyvärr av idrottsmän som dopingpreparat i syfte att minska kroppsfettet. Detta kan medföra att kroppens egna produktion av T3 kan förstöras för livet. Vid jodbrist, som förekommer i världen i länder långt från kusten, ökar risken för att utveckla struma, en sjukdom där sköldkörteln svullnar upp och slutar att fungera.

Testosteron

Testosteron utsöndras i pulser under dagen med en topp var 90:e minut. Medicinskt sett klassas testosteron som androgen, dvs ett hormon som ger manliga drag. Detta kan t.ex. vara muskeltillväxt, kropps- och ansiktsbehåring eller basröst. Testosteronets effekter på muskelmassan beror antingen på en rent anabol effekt eller på att testosteronet motverkar kortisolets egenskaper. Stress, depression och otrygghet kan sänka nivåerna av hormonet i kroppen. Det finns även ett peptidhormon som håller kontroll på testosteronnivåerna i kroppen och motverkar utsöndringen vid behov. Detta för att kroppen ska hålla en så jämn utsöndring som möjligt.

Tillväxthormon (GH)

Ett annat namn för detta hormon är somatropin och det tillverkas och produceras av hypofysen. Hormonet är ett peptidhormon med många funktioner. I barnåldern krävs det för en normal tillväxt. För mycket av det ger jätteväxt och flera olika hälsoproblem. Broskdelar i ansikte, käkar, näsa och pannan växer. Somatropin ger ingen effekt på vanligt skelett. I puberteten förbenas de tillväxtzoner av brosk som fanns i skelettet. Även benmärgen kan påverkas om man har för högt intag av somatropin. Detta ökar risken för vissa cancerformer, t.ex. leukemi. Trots detta används detta hormon flitigt inom dopingen.

Östrogen

Detta är det kvinnliga könshormonet och klassas som ett steriodhormon. Hos vuxna kvinnor styr detta bl.a. menstruationcykeln och sexdriften. Detta resulterar också i fettfördelning på lår, bröst och stjärt. Även män har en viss nivå av östrogen i blodet. Östrogen kommer främst från omvandlingen av testosteron till östrogen. Hormonets funktioner i kroppen är att det motverkar nedbrytningen av skelettet. Det stimulerar även tillverkningen av bärarproteiner till andra hormoner som könshormonerna och sköldkörtelshormonerna. Resultatet blir något sämre muskeltillväxt och fettförbränning.

matsmältningen     endokrinologi     energi     näringsämnen     fett     protein     kolhydrater     alkohol     vitaminer     mineraler     antioxidanter