Man
vet med säkerhet att Sidon har varit bebodd sedan 4000 f kr men man tror att
staden kan vara ännu äldre. Sidon överträffade alla andra Feniciska städer både
vad gällde välstånd och religiöst inflytande. Staden nådde sin största betydelse
på 500-300 talet f kr när perserna fick skickliga sjömän härifrån för att bekämpa
egyptierna och grekerna. Enligt Homeros var Sidons hantverkare "kunniga inom
alla områden" och förutom en omfattande glasproduktion framställdes här också
här också Feniciernas berömda purpurfärg ur ett sällsynt pigment
från snäckan Murex Trunculus. År 351 f kr höll staden på att falla för Artaxerxes
III styrkor när Sidonborna bestämde sig för att begå kollektivt självmord. Stadsportarna
stängdes och de tände själva eld på sin stad. Man tror att 40000 människor omkom
i flammorna. Staden intogs c:a 20 år senare av Alexander den store och efter
honom kom i tur och ordning romerska, bysantinska, muslimska, korsfarar- och
mamluk-härskare att styra över Sidon. På 1600-talet uppmuntrade den libanesiska
härskaren fransmän att slå sig ner i Sidon för att bedriva handel med Syrien
och staden blomstrade återigen. Havsslottet är Sidons mest utmärkande sevärdhet
i dag. Det är en korsfararborg från tidigt 1200-tal, byggd på en liten ö några
hundra meter ut från fastlandet.Bland övriga sevärdheter kan nämnas den stora
moskén, Castle of Saint Louis och de välvda
basarerna. Utanför basarerna hittar man en livfull fiskmarknad. Nära Sidon finns
ruinerna av ett tempelkomplex tillägnat läkeguden Echmoun. Templet påbörjades
under glansperioden på 500 talet f kr och har därefter byggts ut under den romerska
och bysantinska perioden
