Zou-Edin

Lagens orden under Högting



Kort målbeskrivning

Zou-Edin är en grupp som representerar det högsta lagväsenet under liven Högting sommaren 1998.

Denna grupp kommer troligen bestå av 8-10 personer under arrangemanget. Vi som initiativtagare arbetar mot målet att spela i en grupp där man inte känner alla privat sedan länge, en grupp där det är en självklarhet att ingen går offlive och att alla är inställda på att uppleva starka känslor och situationer snarare än klassiskt mys- eller orchjakt-live.

Vi har en mycket högt ställd ambitionsnivå. Vi vill dock minimera det nödvändiga praktiska arbetet och koncentrera energin på att skapa själva orden och de karaktärer vi ska spela. Allt för ofta är livekaraktärer enkelspåriga varelser, skal av klichéer och buskisfigurer. Själva agerandet under en live (inte minst en live som Högting) blir ofta lite brädspelslikt, folk spelar för att vinna, blir känslokalla och effektiva och glömmer att sila intrycken genom det filter som karaktären borde utgöra. Bästa sättet att värja sig från detta är att ge sig tid till att förbereda karaktären ordentligt, provspela med andra inför evenemanget. Vi ser det som en nödvändighet att vi alla träffas hela gruppen innan arrangemanget för gemensamma rollövningar och minilive. Även ett extensivt gruppbrev där inte bara orden utan även karaktärerna beskrivs ingående kommer förhoppningsvis produceras. Gruppen har även en egen hemsida som bör bevakas noga för uppdateringar.

Vi ser fram emot ett politiskt makt & ränkspel på högsta möjliga nivå, mot en grupp som är enad utåt men med en dynamisk och föränderlig insida. En grupp där käbbel, statusspel och konflikter är en viktig del av vardagen, dvs en grupp där folk som agerar helt på egen hand och har en massa hemligheter inför varandra inte får plats.



Vad är Zou-Edin, en stämningsbild

Zou-Edin Ordens huvudsäte är belägen i Valia-Rehm. Orden är själva symbolen för det Venapeliska högsta rättsväsende. Ordens övergripande funktion är att värna om rättsväsendet, att upprätthålla en organiserad lagskapande institution där man övervakar och reglerar uppbyggandet av nya regelverk, samt utbilda kvalificerade lagmen.

Förut låg borgen strax utanför Valia-Rehm, men efter det att staden vuxit ligger den nu innanför stadsmuren. Det är en gammal borg, med urmodigt försvarssystem med låga vallar runt om. Försvarsvallarna bildar nu en mindre park runt själva borgen vars murar rasat, medan själva huset står stadigt, ombyggt och tillbyggt under århundradena. I borgens salar hänger kostsamma gobelänger som tar bort mycket av stenväggarnas fuktiga kyla. En stor samlingssal alldeles innanför porten tar emot besökarna, om vintern flammar tre brasor välkomnande. Från salen leder sedan gångar till bibliotek, kök och sovutrymmen, dit en tillfällig besökare aldrig får tillfälle att sticka näsan. Det luktar vaxljus även på sommaren i salen för fönstren har ingen makt att lyckas lysa upp salen i dess väldiga höjd. En förstagångsbesökare brukar hejda sig redan i porten och stirra på de bistra stenskulpturerna, det är två skulpturer föreställande lagens två ansikten, den dömande och den friande. När besökaren med ett djupt andetag vågar ta sig förbi skulpturerna dröjer det en bra stund innan ögonen vant sig vid dunklet och salen framträder i hela sin prakt.
Här inne döljer sig lagens spindelnät, här vävs nytt och gammalt formas om. Man håller hårt på traditionen- lagen är god. Här finns Venapels mesta kunskaper samlade, dels i ett stort bibliotek och arkiv, men också i medlemmarnas huvuden. Lagen skall upprätthållas. Välkommen till Zou-Edin.


Vad gör Zou-Edin på Högtinget

Ordens primära uppgift är att bevaka lagen och dess intressen, fungera som juridisk expertis på plats där vi rådger i olika frågor när det rör juridik. Vi kommer även att fundera som moderatorer under de officiella förhandlingarna, diskussionerna och beslutsprocesserna. Slutligen har vi även en plats vid förhandlingsbordet där vi har en aktiv funktion med rösträtt.



Lite Historik


När Venapel bildades för 768 år sedan fanns det ingen gemensam lag för hela riket och när Darek Larac af Ageth utropades som regent. När urtinget stiftade konstitutionen skapade de även en lagrådande instans, Zou-Edin. De lät några av dåtidens visaste med Firia Belver i spetsen skriva grundlagarna som skulle gälla för hela riket. Eftersom nya situationer uppstod och nya lagar krävdes, lät de utfärda ett dekret som gör Zou-Edin till den högsta rådande instansen vad gäller lagen. Dekret uttalar att Zou-Edin har den hösta rätten att tolka och stifta lag, men de måste kunna stå för sitt handlande under högting. Vem som helst på ett högting kan ta upp till diskussion om orden har handlat rätt, men om man vill sätta sig emot Zou-Edins ord när det kommer till lagbeslut, är det vist att veta vad man talar om. Detta har skett ett fåtal gånger genom historien, men hötinget har gett Zou-Edin rätt i alla fall förutom ett.

Under tidernas lopp har ordens ansvar och makt ökat vesäntligt. Idag kan orden i princip tolka och stifta lag fritt, och efterssom orden utbildare egna jurister samt är en dömmande i instan är det ej svårt att förstå att Zou-Edins ord väger tungt.

Zou-Edin har för det mesta verkat lite i bakgrunden av övrigt politiskt spel och mestadels observerat och studerat folket. Dock har orden under det senaste decenniet varit tvingat att engagera sig mer i det turbulenta politiska spelet. Orden var under den senaste militärregimen hårt nedtryckta och hade svårt att utföra sitt verk. Detta har gjort att orden har fått mycket oreda att taga hand om de senaste åren. Högtingen tros bli hektiskt detta år.


Ordens struktur

Orden består för nuvarande av 423 medlemmar och skolan har 133 studerande och praktiserande. Ungefär hälften del bor i borgen i Valia-Rehm, medan övriga är utspridda på olika domstolar och hov i landet.
rden består av tre delar, varav det första och mest påtagliga är Domstolskapitlet.
I de flesta fall utser länsherren en lagmannen eller juridiskt utbildade officeraren en domare samt en förtroendeman. Domaren avgör själv om brottslingen är skyldig och utdömer då straff, men om den bisittande förtroendemannen anser domen orättvis kan han överklaga domen till Zou-Edin. Mycket svåra eller känsliga fall mellan höga damer/herrar, framförallt högadeln, kan gå direkt till Zou-Edin. Orden har två domstolar, en filial i Ageth och så själva "Venapels högsta lagrådande församling" i Valia-Rehm. Domstolen förfogar över ett gigantiskt arkiv med alla domslut och prejudikat som har tagits fram i Zou-Edins historia, och det vill inte säga lite. De domare som sitter i domstolskapitlet roterar mellan filialen och huvuddomstolen. Dock samlas alla under ett månvarv med början på Mäster Arhnens dag, då diskuteras det lagar och paragrafer, här infaller också Zou-Edins egna festligheter som brukar vara ett enda långt hyllande av lagen och intagas en hel del mat, dock med måtta, med måtta.

Det andra och mest komplexa är Lagkapitlet. Här granskar man lagar, skriver nya och tolkar gamla lagar för att de ska passa till alla situationer. Härifrån förser man domstolskapitlet med material för att döma. Kapitlet är uppdelat i kammare, en för varje balk i lagen, med en dekanus i varje. Dessa män och kvinnor som sitter i denna akademi hyser enorm makt att kunna påverka lagstiftandet i Venapel, då det är dessa personer som rådgör med konungen när han eller hon vill skapa en ny lag. Sittande regent kan stifta lagar utan att konsultera Zou-Edin, men bör då kunna svara dem på högtingen och det är mycket impopulärt hos orden då regenten går bakom deras rygg. Det har hänt att orden efter en sådan händelse har skapat mycket problem för regenten för en tid.

Det tredje är Lärokapitlet, orden egna skola. Till skolan väljs av de mest begåvade ungdomarna i landet ut, urvalet består av stora prov som skolan själv anstiftat.


Rådet

Orden leds av ett råd som har sju medlemmar. Mycket kompetenta sådana som väljs ut på livstid, men med möjlighet att dra sig tillbaka när de känner att krafterna börjar svika. Uttagningarna bygger på meriter. De sju stolarna i rådet är märkta och när någon dör eller väljer att knuffas alla med lägre nummer upp ett steg. Personen som sitter på stol nummer 1 är ordensmästaren och den personen i hela Venapel som har mest att säga till om. De övriga sex är teoretiskt sett jämbördiga, men i realiteten styrs makten hårt beroende på vilken stol man sitter på. Dessa sju har fullständig bestämandemakt över kapitlen.

Var och en av dessa är domare i domstolskapitlet vid viktigare domslut. Vid vissa typer av rättegångar med högadel inblandad och tvisten är svår att lösa, inkallas samtliga sju domare som får rådgöra och rösta. Detta är grunden till en rekommendation till den ursprungliga domaren i fallet, som enligt tradition kan döma i princip hur hon eller han vill. Det är inte ovanligt att rådsmedlemmarna även är dekanus i någon kammare. Rådet har en oerhört hög status bland de egna medlemmarna och de möts med vördnad. De har ju ett närmare förhållande till lagen. Det räknas som en ära att bli novis till någon av dem och att laga en rådsmedlems mat, eller smörja in hans/hennes skor är ett litet tecken man gärna gör för att betyga sin vördnad. De i rådet har sällan familjer, utan viger sina liv åt lagen. Det är för övrigt få som har familjer överhuvudtaget, just nu finns det en gift lagman och en gift lagkvinna men de har i och med det tackat nej till en eventuell plats i rådet.


Diplomaterna; ordens kontakt med världen

I orden finns en liten grupp med ämbetsmän vars syfte är att bevaka Zou-Edins ställning och intressen i omvärlden, speciellt hos hovet, millitären och i andra högpolitiska sfärer. Antalet diplomater brukar variera mellan fyra och åtta. För tillfället sitter fem personer i denna grupp (två representerade på högting). Dessa diplomater utmärker sig genom sina stora sakkunskaper samt en enorm energi och förmåga att bearbeta folk. De är mycket utåtriktade och har ofta en lite mer realistisk vy av situationen av omvärlden. De har näst intill oinskränkta befogenheter, men måste alltid kunna stå och falla med vad de gjort.


Byråkrati

Orden är extremt byråkratisk och handläggningstider på förfrågningar och andra ärenden kan ta mycket lång tid. Under högtinget kommer alla förfrågningar att behandlas i tåordning efter en ordningslista, och det är mycket sällan orden tar emot medesamma. Det vanligaste förfarandet är att ett ärende presenteras inför de församlade delegaterna, följt av en kort frågestun från ordens sida. Sedan sker slutna överläggningar och personen me ärendet kallas åter för att få svar. Detta är en seg process som tar minst en dag.



Vad Zou-Edin verkar för

Akademins arbete

Orden övervakar lagen och utvecklar den ständigt. Viktigt att minnas är lagar aldrig kan skrivas om eller tagas bort. Har en lag beslutats är den definit. Det går endas att utveckla och göra tillägg till lagen. Under de dryga 750 åren har lagen vuxit till enorma proportioner. Till alla lagarna läggs noter som bygger på en oändlig mängd prejudikat som skapar ett irrverk av tolkningar, uttydningar och uppfattningar om vad lagarna egentligen säger i alla situationer. All vara lagman, och därtill vara helt säker på att det man säger och gör skulle vara helt rätt är näst intill en omöjlighet. Genom tiderna har det funnits ordensmedlemmar som strävar efter att minska stoffet i lagen, men dessa motarbetas alltid kraftigt av konservativa traditionalister.


Makt; på vilka villkor

För 768 år sedan skrevs ett fördrag av ett femtiotal furstar som såg det som nödvändigt att ena sina marker mot yttre hot. Fördraget innehöll skrift om hur lag skall skapas och upprätthållas. Sex balkar samt deras syften präntades ned i detta fördrag. Med fördraget skapades en institution, Zou-Edin, en orden som skulle verka för att övervaka och utveckla Venapels grundläggande konstitution. Gräddan av dåtidens lärde samlades och en borg i Valia-Rehm ställdes till ordens förfogande. Genom tiderna har akademins makt befästs i grundvalarna för Venapels existens. Zou-Edin gör lagen. Zou-Edin är lagen. Idag bygger ordens stora makt på grundmurad tradition som är näst intill omöjlig att rubba. Eftersom lagen behövs, behövs Zou-Edin.
I historien har det funnits personer som försökt störta orden och dess syfte i graven, men tack vare sitt stöd hos de flesta stånden och på många instansers beroende av orden har ingen lyckats, utan ofta själva fallit i sin grop.


Lagen; det som ger oss makt

"Lagen finns, och vi lever med den."

De första fördragen som skrevs på för 768 är sedan är ordens viktigaste stöttepelare och skapare.
Lagen skapar oss och ger oss vår makt som vi skall bruka, för lagen och dess bevarande. Den som
bryter lagen är att likna med barden som spelar fel på sin lyra, att försöka smutskasta lagen är som
att skära av en av lyrans strängar. Att förnedra lagens väsen är värre än att bryta lagen. En förändring
i lagen är en mycket komplicerat och komplex handling som ställer till mycket stora problem för alla
inblandade.

Skolningen

Antagning till Akademin.

Att ha sina söner eller döttrar vid akademin räknas som en mycket stor ära och många förhoppningsfulla bland frälse och högre borgare sänder sina barn till akademin där de utsätts för en omfattande testapparat. En stor majoritet bland de som känt sig manade får besvikna vända hemåt igen. I de flesta fall kan man mycket snabbt avgöra en kandidats lämplighet och det finns de som färdats hundra mil för att bli bortgallrade efter en minutlång sejour hos Zou-Edins sakkunniga. Förfarandet har lett till en del förbittring genom åren. De flesta har dock kommit att respektera akademins beslut. Har man sagt att pojken är korkad så är han det.
Det finns också en liten grupp inom ZE som ägnar sin tid åt att resa land och rike runt för att finna talanger på landsbygden och sedan föra dessa till akademin. Om någon blir antagen till Zou-Edin ersätts barnets familj med en betald dräng. Detta för att förlusten av en god son hos t.ex. en bonde inte skall belasta den övriga familjen. Eftersom studierna vid akademin tar oerhört lång tid i anspråk vänder man sig främst mot ungdomar i åtta till tolvårsåldern. Det är oslipade rådiamanter man letar efter. I tonåren har individens tankar fått växa allt för fritt och vildvuxet utan överinseende från lärda, moralen förstörs och kan vara omöjlig att reparera. Utbildningen är kostnadsfri, men orden tar gärna emot donationer från familjer som har sina barn i skolan, vilket inte är helt ovanligt.


Studier på Akademin

När man väl kommit in på skolan fråntas man sin rang och ens föräldrars yrken och liv talas det aldrig om.

Studierna pågår under ett antal perioder: Först en grundutbildning på åtta år där de första tre åren präglas av språkliga studier, allmänbildning och indoktrinering av vissa moraliska principer. Under övriga fem åren övergår studierna successivt till rena lagstudier. Efter det åttonde året kan eleven välja att lämna orden som en lärd yngling för att slå in på en annan bana. Det är vanligt att adeln tar ut sina söner vid detta stadium då de fått en god allmänbildning inriktad på juridik. De som stannar väljer en huvudinriktning, i generellt i enlighet med någon balk som sedan studeras mycket intensiv i två år. Efter detta tionde år börjar en praktik period där eleven befinner sig två år resandes runt i landet för att se juridik och lag praktiseras i domstolar och rätter, följt av ett års mycket intensiva kompletteringsstudier och sedan ytligare två års praktiserande på akademin. Denna sista period innebär ofta arbete med skrift, tolkning, kopiering och annat pappersarbete för att få en insyn i lagens komplexibilitet. Efter examen har eleven i stort två val; antingen reser han ut i landet och arbetar som lagman och så småningom domare i landets olika lagsäten, alternativt fortsätter studenten arbeta hos akademin och arbetar sig uppåt mot olika specialbefattningar som lärare, juridiskt ansvariga, diplomater, dekaner, rådsmedlemmar etc. Skolningen är hård. Om en elev ej klarar vissa uppställda mål får eleven göra om momenten med tillägg. Detta betyder att i längden kan ett mycket litet problem växa till enorma proportioner. Vissa anser att detta system ibland ter sig lite väl hårt, men systemet gör också att svaga och felanpassade elever snabbt sållas ut under studiernas gång.

Skolan bedrivs året runt och få är de tillfällen då elev ges tillfälle att åka från skolan, det är bara vid nära anhörigs födsel, bröllop och bortgång. Man lever mycket asketiskt på skolan och speciellt under skolåren. Måltider serveras två gånger om dagen, frukost och middag, och består mestadels av vegetabilier. Ingen förtäring av vin eller öl förekommer under hela skoltiden och även därefter mycket sparsamt. Dock behöver ingen någonsin vara hungrig, bröd finns alltid att få i köket. De som lagar maten är delvis ordens egna kockar men också en del av eleverna och praktikanterna.



Klädedräkt

Klädedräkten är mycket enkelt skuren men i ordentliga och slitstarka material. Eleverna går klädda i enkelt grått kläde(ylletyg), medan praktikanterna har påsydda band i grönt och brunt på sina gråa dräkter, lärarna(dvs lagkvinnorna/männen) har dräkter i brunt eller grått med garneringsband i grönt, brunt eller blått, de kan även ha broderier.

Rådsmedlemmarna går till vardags klädda i mörkgrönt, även de med band och broderier, men till stora ting och till festligare tillfällen bär de rådsdräkten i mörkgrön sammet.

Det är ingen större skillnad på kläderna mellan kvinna och man. Alla har en underkjortel i linne som sticker fram under överkjorteln i ylle. Underklänningen är rak och med kilar från bröstet för kvinnorna och från midjan för männen. Överkjorteln, eller ämbetklädet, är öppen framtill med puffade axlar. Ärmarna är långa och vida och har slitsar ungefär på mitten där man sticker ut händerna. Till överkjorteln hör också en krage, pälsbrämad för rådet. Vissa band visar den interna statusen. Huvudbonaden är till vardags en enkel hätta och till fest i samma färg som ens dräkt.



Rang och status

Inom orden existerar en mycket hård rangordning (vilket är motsägelsefullt med vad som lärs ut under studietiden) där var person har sin plats. Att inkränka på en annan kunskapares revir är ett hemskt brott och ses ej på med blida ögon. Så länge ett ärende befinner sig inom klart utskilda gränser röner det inga problem, men när det är gränsfall kan det kräva mycket diskussioner innan någon åtager sig uppdraget (eller släpper). De som står högre i rang respekteras på grund av kunskap och erfarenhet. Hirarkin känns naturlig och de flesta respekterar den utan att blinka. Ödmjukhet är ett nyckelord, en dygd man lär sig att utveckla. Denna ödmjukhet hindrar att konkurrenssituationer mynnar ut i konflikter. Lika viktigt som att man är ödmjuk och respektfull innanför orderdensborgens murar är det att man håller huvudet högt när man lämnat ordens säte. Medlemmarna är lagen främsta företrädare och förväntas uppföra sig som sådana. På många sätt står man bortom all kritik och andras bedömningar. Lagen är oantastlig och Zou-Edins medlemmar tillhör en annan, en högre kast än alla andra. Detta är en odiskutabel sanning, åtminstone i ordensborgen. Varje medlem är noggrant utvald, inte p.g.a. nedärvda tillgångar utan p.g.a. kompetens och potential. Det bästa råmaterialet i hela riket slipas av rikets äldsta och viktigaste institution. Resultatet blir naturligtvis strålande. Man kan inte alltid förvänta sig att enkla människor runt om i landet uppfattar denna strålglans.

Ett viktigt led i den tidiga undervisningen är därför att utveckla en tydlig högstatusprofil. Denna profil kan se olika ut beroende på elevens sinnelag. Det finns två huvudriktningar den ena kan beskrivas aktiv högstatus; näsan i vädret, stort ego, en blick som naglar fast andra i väggen och en dömande attityd. Den andra riktningen är passiv högstatus; avslappnad attityd, allvetande lyssnare, ett inre lugn som inget kan rubba.


Filosofi

Meditation och kontemplation är en viktig del för ordens medlemmar. Genom åren har det utvecklats en egen filosofi inom orden som ger vägledning om hur att leva sitt liv för att vara på topp. Denna filosofi bygger på fyra dygder som bildar faser i sin mentala uppväxt och som alla måste passera på för att nå inre balans. Dessutom bygger filosofin på ett antal dualismer som studeras grundligt och appliceras på utbildningen i hög grad.

De fyra dygderna

1. Rättfärdighet. Medlemmarna utvecklar en moral som överensstämmer med lagen. Rättfärdighet är det kriterium som prövas hårdast när potentiella medlemmar granskas. Moral är en till stor del medfödd egenskap och den slår oftast ut i blom redan i unga år. Rättfärdigheten är ett av lagens grundfundament och den moraliska skolningen genomsyrar allt arbete som utförs innanför klosterväggarna.

2. Måttfullhet. Hängivelse och frosseri missleder sökaren från lagens väg. Som medlem i Zou-Edin ställer man sin kropp och sitt sinne till lagens förfogande. Man blir ett verktyg i lagens tjänst. På hög nivå förutsätter detta total kontroll över känslor och drifter. Måttfullheten övergår för många till extrem asketism. Man går försiktigt fram när det gäller detta. Under åren har man ibland bittert fått erfara om
man med allt för stor frenesi ger sig in på att försöka tukta ungdomarnas drifter. Det finns t ex. alltid mat även om den är enkel. Lektionerna i måttfullhet är viktigast för de ur fina familjer. Fattiga barn upplever inte tiden i klostret som svår när det gäller detta. Först på ganska hög nivå tar sig stävan mot asketism extrema uttryck.

3. Visdom. Allt är lagbundet. Den som förstår sambanden i mikrokosmos förstår också makrokosmos. Den vise som förstår världen får intuitiv förståelse också för lagen. Alla inom Zou-Edin skaffar sig snabbt en god allmänbildning. På högre nivå är det vanligt att medlemmarna specialstuderar ett eller ett par mycket smala områden med en symbolisk förankring till den balk och de kapitel man ägnar sig åt. Man är stolta över att kunna mäta sig med vetenskapsmän från andra akademier.

4. Balans. Den alltigenom rättfärdige medlemmen som lärt sig kontrollera sina drifter och som också skaffat sig ett stort mått av visdom inbjuds att delta i arbetet med att utveckla den fjärde och högsta dygden. Detta sker inte förrän medlemmen klättrat en bra bit i ordenshirearkin och de mer avancerade övningarna kommer bara rådsmedlemmar till del. Arbetet med den fjärde dygden är att likna vid människans strävan mot upplysning. Att balansera handlar bland annat om att utforska värdeneutrala dualiteter. Man strävar efter att bli så hel, så homogen som möjligt. Lagen tar inte parti för någon därför ska lagens främsta företrädare sträva mot objektivitet. Även om ingen med siktet inställt mot Zou-Edins toppskikt undgår den fjärde dygden så är balansdygden särskilt viktig för de som valt den passiva högstatusprofilen.


Dualismerna

Manligt och kvinnligt. I varje människa finns både kvinnliga och manliga kvalitéer. Det är klokt att utforska det andra könets kvalitéer inom sig själv för att på så sätt skaffa större självkännedom och större förståelse inför andra människor. Det specifikt manliga och det specifikt kvinnliga bottnar oftast i drifter som tvingar människan att förtrycka delar av sig själv. De kläder som bärs inom orden är könlösa. Inför de nya aspiranternas första lektion tvingas pojkar och flickor att byta reskläder med varandra.

Tes-antites. En ogrundad åsikt är en dålig åsikt. De flesta män och kvinnor som yttrar sig i en fråga har fått sin uppfattning formad av uppväxt och andra omständigheter. Subjektiva ståndpunkter saknar oftast värde. Innan man yttrar sig skall man kunna argumentera skarpt mot sina egna måste man kunna känslan en brottsling har när han utför en lagbrytande handling. Det kan handla om att sticka nålar i levande djur, skälla ut och slå någon som absolut inte förtjänar det och stjäla vin ur borgens förråd. Efteråt får man ta de praktiska konsekvenserna av sina handlingar och man uppmanas att sätta sig in i offrets situation.

Frosseri-asketism. Balanspunkten heter måttfullhet och den som redan är måttfull till sinnet bör försöka lära sig en del om frosseriets natur för att kunna komma vidare i sin strävan. Det handlar om frosseri och hängivelse på så många plan som möjligt. Det bjuds tillfälle till märkliga orgier, dryckenskap, fettdrypande maträtter i överflöd och extatisk dans mm.

De studenter som gått in i den mest extrema frosseriperioden kan inte utöva sina aktiviteter innanför klostermurarna eftersom det skulle störa övrig undervisning. Samma sak gäller utforskandet av alla negativa extrempoler som under sin mest intensiva och extrema fas sammanfaller till en och samma tidpunkt. De som tas ut till dessa övningar är relativt unga och mycket lovande Zou-Edin medlemmar, ofta rådsaspiranter. En gång varje årtionde tas en sådan grupp ut och de färdas under stor sekretess till en hemlig plats för koncentrera sig på dekadenta övningar av olika slag. Detta kallas för den farofyllda rannsakelsen, ingen som inte varit med om det vet vad som pågår och det händer att inte alla återvänder från prövotiden. De som initieras till rådet sägs genomgå en symbolisk, renande död för att födas på nytt till en fulländad människa. Vissa återfall förekommer men det finns en beredskap för att hantera dem. Ibland kan det vara nödvändigt att under kortare perioder hålla en sådan recedivist inlåst i borgens källare. Långt ifrån alla rådsmedlemmar har genomgått den extremdekadenta fasen. De som tillhör den passiva högstatusprofilen hoppar oftast över den helt och hållet för att istället djupstudera dualismernas innersta hemligheter.

Inre styrka, kraft.
Vid sidan om de fyra dygderna strävar särskilt de som valt en aktiv högstatusprofil efter att skaffa sig så stor inneboende styrka som möjligt. Man försöker skaffa sig ett ego som är så stort att andra ryggar inför det. Man skaffar en psykisk styrka som är att likna den som magiker utvecklar fast man begagnar sig absolut inte av magi (skulle inte kunna det heller även om man ville). Det talas dock om historiska rådsmedlemmar som skaffat sig förmågor långt bortom det vanliga.

Meditation och kontemplation

En stilla stund gör gott för själen heter det. I orden är meditation en mycket viktig sak. Denna kan utföras på många handa sätt och vis, alltifrån yogainspirerad lugna meditation via långasamma rörelser liknande tai-chi till häftig dans som utövas under transliknande förhållanden. Illka typer av ceremonier man utför beror på vart man befinner sig bland dygderna och dualismerna med är även beroende av rang inom orden.


Praktiska ting

Vi komer under liven var dag inmundiga två mål lagad mat, frukost samt middagsmål baserad på enkel baskost. Till detta medför varje deltagare en karaktärsanpassad taffel med allt från kotv till godsaker. Vi kommer att använda en gemensam servis som anförskaffas genom Jonatan.

Boendet är det överhängande problemet. Vi behöver två till tre paviljonger villka inte finns (Per har erbjudit sig att sy en med hjälp). Erik kan troligen fixa bord, bänkar, tunnor, dammejener, säckar en spis och lite annat.


En vanlig dag

En vanlig dag i borgen börjar med morgonsamling i gryningen i stora salen. Där deltar alla, där tas viktiga spörsmål upp och nyheter berättas. Även rådet deltar, de sitter vid sitt högbord och ser outgrundliga ut under berättandet, som om de redan vet allt, vilket alltid gör. Därefter mediterar samtliga innan det är dags att gå och äta frukost.
Efter frukost vidtar för undervisning och forskning. Efter ett antal timmar serveras ett lätt mål av bröd och frukt och därefter kommer den fysiska träningen ( egentligen en uppvärmning inför strid, koncentrationsövningar). Här deltar alla även färdiga och kvinnor, dock drar de sig tillbaka när de har fått nog medan eleverna och praktikanterna fortsätter. Efter flera timmar av svettig träning ringer middagsklockan. När skålarna är urskrapade följer afton undervisningen som mer baserar sig på diskussioner i mindre grupper runt mestadels juridiska problem men kan även röra annat såsom filosofiska spörsmål och astronomiska beräkningar. Härtill dricks det örtte och här blandas olika elevårskullar med varandra, även praktikanterna och en del lagmän deltar med eleverna ibland. Efter detta är det läggdags och man sover till morgonklockan ringer.
Detta schema följer eleverna strikt, medan övriga har mer frihet beroende på undersökningar som håller på att utföras eller juridiska fall att lösa, dock väljer de flesta att någorlunda passa in i tiderna.
När man söker till skolan är man ung, ofta runt tio och köttets lustar har inte börjat göra sig gällande. Till skolan tas ungefär lika många flickor som pojkar in, det varierar från år till år. Under hela skoltiden, under åtta år sover alla i sovsalar och ibland vaknar elever i andra sängar en deras egen. Detta är inte tillåtet, man ser mellan fingrarna i de flesta fall. Skulle en graviditet ske kan de inblandade bli hemcickade om de inte snabbt kan finna adoptivföräldrar, villket skolan kan vara behjälplig med om eleverna är lovande som amn inte vill förlora. Dock har det en gång uppfostrats barn i borgen, då en kvinnlig rådsmedlem Reonna Ermaer blev gravid för 372 år sedan och tog lagen i egna händer och lät barnet stanna. Lyckligtvis inträffar graviditeter mycket sällan.

En historia om en ung pojke

När Dricht vaknar på morgonen sker det med ett ryck. Morgonklockan dånar och han vill helst gömma huvudet under täcket. Halmen har krupit upp på fällen under natten och sticker hans såriga armbågar. Igår var stridsövningarna hårda och han fick kämpa mot Livna som går sjunde året. Eona smorde in med läkesalvor igår som lenade med det gör fortfarande ont. Halm, varför halm, varför inte dun som hemma hos mor och far. Han vet varför, för den som ska lära sig lagen finns inga genvägar, kroppen måste tuktas för att hjärnan ska bli skarp. Annars skulle det vara så lätt att ligga och dra sig, han slumrar nästan till och klockan ringer än en gång. Han hoppar upp och öppnar ögonen på vägen. Magen kurrar och han sliter på sig den grå yllekjorteln ovanpå den grå linnekjorteln. Tur att jag har rött hår annars skulle jag vara alldeles grå, tänker han och skäms lite för de fåfänga tankarna. Det är en ära att gå här, men är man 16 år och levt sina första 12 år i ett slott med sammetskläder och speglar överallt, då vill man gärna vara vacker, speciellt som Iria kommer se honom. Han känner efter i ansiktet, lite skäggstubb, men så ljus att den inte behöver rakas, en blemma som gör ont, men den sitter i hårfästet så den går att dölja med håret. Håret är yvigt och lockigt och det blir trångt i hättan. Han skyndar nedför trapporna till samlingssalen. Lagman Krian Zan-Lear står redan på plats och harklar sig för att berätta vad budbäraren som kom igår hade att förtälja.
Kungen har haft en stor bankett, med 300 gäster däribland lagmännen i Ageth. Där serverades helstekt oxmule med ingefärssås, sprängd anklever och annat njutbart, konungen var klädd i en lång guldskimrande sammatsdräkt med pärlstickade ärmar ( Krian Zan Lear kan verkligen vara långrandig, han kan hålla på hur länge som helst, han anser att allt är viktigt även huvudstadens modenyck) Konungen förväntas.....
Rösten är lågmäld, behaglig att lyssna på och vanligtvis sitter Dricht på helspänn, men idag är det som förgjort. Han somnar.
Vaknar med ett ryck av det spröda klingandet som föregår meditationen. Han ser att alla i orden satt sig ner i tankeposen och han gör likaledes, vänder sig dock till sin granne och frågar
Vilken text är det idag?
"För grovt äktenskapsbrott är domen skampåle, två dagar för kvinnan och två för mannen", får han mumlande till svar. Dricht börjar upprepa dagens tanke tyst inom sig själv och snart försvinner omvärlden, då hans koncentration djupnar.
Frukostklockan ringer och han vaknar ur meditationens lätta dåsighet, nu gör sig magen skrikande sig påmind.
I matsalen för eleverna råder tystnad förutom skrapandet av trä mot trä när skeden nöter tallrikens botten. Iria sitter snett framför Dricht och nu när hungersmärtorna gått över faller hans blick på hennes vackre nacke. Hon är lång och finlemmad, på dialekten verkar hon komma från trakterna kring Vera-Sel, men det är omöjligt att veta. Första tiden på skolan gick han omkring och försökte gissa varifrån folk kom, men nu har han slutat fundera, förutom då på varifrån Iria kommer. Han vill veta allt om henne.
Efter frukosten är det lektion, han håller just nu på med äktenskapsbalken under ledning av lagman Laer Friam-Tuv. Lagmannen står där framme i sina bruna dräkt och föreläser, alla lyssnar vördnansfullt, det gäller att lära sig annars kanske man inte får gå kvar. Men för de flesta är det inget problem bara de lägger manken till.
Om man går till annan kvinna än sin edsvurna livskamrat under förlossning av gemensamt barn, dömes man till fem dagars skampåle, läser läraren och Dricht antecknar i minnet. Lagarna lärs första åren in utantill, så att man tränar upp sitt minne. Nästa år ska de få börja skriva ned på riktigt pergament under lektionerna, inte bara öva på vaxtavlor som nu, Dricht gläder sig. Då kommer breven hem inte bli så fulla med plumpar, det är svårt att skriva och pergament är dyrt.
Middagsklockan ringer och lagmannen slutar tala. Alla sitter kvar tills han gått ut, då reser sig alla och går fort till den väntande maten. Idag är det Drichts tur att servera vid rådets bord. Han slänger i sig maten, han måste hinna tvätta sig lite innan han ska in dit. Han hinner i alla fall hälsa på Iria
- Goddag, plötsligt blir han stum, får inte fram ett ord till.
- Goddag, ska du servera vid rådet, säger hon längtansfullt
- Ja, han känner hur han rodnar. Vill du ta en kvällspromenad med mig i kväll?, fortsätter han.
- Dricht!, ropar Emyni, du måste komma nu, vi ska servera. Nu.
Han hinner inte få något svar utan rusar iväg, han får inte komma försent.
Det är tyst i rådets matsal, gobelängerna föreställande lagens ansikten ger matsalen ett bistert intryck. Men det är varmare där än i övriga borgen. En brasa sprakar friskt längs ena långväggen. Dricht darrar lite i handlederna när han bär tunga grytan, det ryker och fingrarna bränns när det skvalpar upp het soppa på kanterna. Första gången han serverade var han så nervös att han inte vågad titta på dem som satt vid bordet, nu vågar han. Ordensmästaren är alldeles flintskallig och man ser blå ådror pulsera på huvudsvålen, han verkar ha sovit gott och skrattar i ögonen. Brasskenet gör honom vacker, Dricht vet att ordensmästaren har ryggvärk och därför måste sitta på mjuka kuddar, det är därför han ser så lång ut.
Efter soppan är serverad och bordet utdukat, gåspringer han ut på gården där de andra just börjat. I en enda svepande rörelse rör alla sina armar samtidigt upp mot solen. Dricht smyger sig på sin plats i ledet och känner solstrålarna sticka i ögonlocken. Det är skönt, luften är klar och hög, stråk av dofter från staden finner vägen till hans näsborrar. Det luktar rostade kastanjer från torget, stickande från garveriet och ruttet från gammal halm. Rörelserna är invanda och han är ganska säker, inte som de äldre men ändå. Framför honom står Erkan, hans tjocka mage hindrar honom att kunna ta ut rörelserna och han svettas. Svettlukten hindrar Dricht från att koncentrera sig. Erkan är fet, mycket fet och tröttsam. Han sitter halva nätterna nere i arkiven bara för att kunna bräcka de andra under diskussionerna. Han läser flerhundraåriga gamla domar från lanthålor så att lärarna ska tycka om honom. Erkan vill komma in i rådet, han vill bestämma, ha makt och redan nu försöker han styra över alla som går under honom.
Dricht gör den sista rörelsen och kväver sucken av lättnad. Han ser inte Iria, men vet att hon finns där framme nånstans. Så ser han hennes profil och han står kvar, så att hon ska få syn på honom och svara på hans fråga. Hon ser honom och nickar i förbifarten.




Gruppledare - praktiska ting
Holger Jacobsson
031 532643
Norra Fjädermolnsgatan 18, Göteborg
holger.jacobsson@swipnet.se

Erik Höglund - Initiativtagare till gruppen och dirigent när det gäller skrivarbete och ordens uppbyggnad
08 7185003, (070 8487415)
k96_ehl@k.kth.se

Gruppens hemsida
http//:www.k.kth.se/students/k96_ehl

Zou-Edin
Lagens orden under Högting 1 Senast reviderad 980523