Slätlandet i väster.
Den större delen av Ryssland består av låglandsslätter eller lågplatåer. I stort sett hela den europeiska delen av Ryssland är slättland. Kolahalvön och Karelen i nordväst har en mycket gammal berggrund, som ingår i Baltiska skölden.
Uralbergen en gränskedja.
I rakt nord-sydlig riktning ligger Uralbergen. Det är en gammal bergskedja som bildades samtidigt som Tysklands och Englands kolrika berg. Den är 300 miljoner år gammal och starkt nednött. Det är bara ett fåtal bergstoppar som når över 1500 meter, den högsta bergstoppen är knappt 1900 meter hög. Ural bergen och floden Ural betraktas som gränsen mellan Europa och Asien.
Västsibiriska slätten.
Öster om Uralbergen fortsätter slättlandet i form av Västsibiriska slätten. Slättlandet sträcker sig 1900 km österut från Uralbergen. Slätten avvattnas av floderna Irtysj, Ob och Jenisej, som alla rinner ut i norra Ishavet.
Centralsibiriska högslätten.
Öster om floden Jenisej börjar Centralsibiriska högslätten. Högslätten är mer omväxlande här. Högslätten skärs sönder av bland annat floderna Angara och Lena. Mot öster och söder stiger landskapet till 1000 meters höjd. I den södra delen ligger Bajkal sjön i en gravsänka. Sjön är 600 km lång och nästan 2 km djup, detta gör Bajkal sjön till världens djupaste insjö.
Höga gränsberg i söder.
I södra delen av Ryssland och de södra grannstaterna ligger bergskedjor med höga toppar. Dessa berg är unga och mycket högre än t.ex. Uralbergen. Längst i sydväst, i Europa, bildar Karpaterna en båge ända fram till Svarta havet. Mellan Svarta havet och Kaspiska havet sträcker sig Kaukasus med Europas högsta berg Elbrus (5600 meter). Längre österut ligger berg som hänger samman med Himalaya. Pamir, Tian Shan och Altai har flera höga toppar.
Webmaster: Marcus Axelsson